Familjen

Kloka tips & goda råd för en tryggare vardag

Klumpfot

shadow

Ungefär 150 barn om året i Sverige föds med så kallad klumpfot.
Pojkar drabbas betydligt oftare än flickor.

Klumpfot (pes equinovarus adductus – därför ofta kallad PEVA) är en medfödd missbildning som leder till att barnet vid födelsen har en tydlig felställning i en eller båda fötterna. Ungefär hälften har så kallad bilateral, dubbel, klumpfot.

Vid födelsen är en eller båda fötterna kraftigt ”inåtvikta”. Denna felställning är rigid, vilket innebär att foten inte med ”handkraft” kan ställas i rätt läge.

En klumpfot är kortare än en normal fot. Vid ensidig klumpfot är, och förblir, fötterna olika långa. Dessutom kan även oliklånga ben förekomma. Vadmuskulaturen är underutvecklad och förblir så under hela livet.

Den exakta orsaken till klumpfot är okänd – det tycks finnas såväl ärftliga orsaker som miljöfaktorer. Numera vet man t ex att risken för klumpfot ökar om modern rökt under graviditeten. Klumpfot förekommer oftare i samband med missbildningar, som inbegriper nervsystemet, t.ex. ryggmärgsbråck.

Klumpfot kan i de flesta fall behandlas framgångsrikt, men behandlingstiden är lång och omfattar många olika slags åtgärder.

Åtgärder och operationer

Målet med behandlingsåtgärderna är att barnet skall ha en rättställd fot och kunna gå normalt. I Sverige används numera oftast den s.k. Ponseti-metoden. Behandlingen inleds så snart som möjligt, gärna medan barnet är kvar på BB.

I det första skedet försöker ortopeden, en gång per vecka, med ”handkraft” – sk redression – successivt minska felställningarna i foten. Vid en redression behövs varken narkos eller annan bedövning. Varje behandling avslutas med att benet gipsas från foten och upp över knäleden.

Oftast kan inte felställningarna hävas enbart med redression beroende på att hälsenan är för kort. Därför behöver den förlängas när barnet hunnit bli 4-6 veckor. Detta görs genom att hälsenan skärs av i narkos eller lokalbedövning. Snittet i huden är endast c:a en cm långt. Hälsenan läker sedan oftast med en lagom förlängning inom några veckor. Redression och gipsbehandling fortsätter ytterligare någon tid.

När foten är rättställd kan man, vanligen vid c:a 3 månaders ålder, övergå till att behandla med ett speciellt bandage, s.k. ortos, som tillverkas av en särskild utbildad ortopedingenjör. I början används ortosen dygnet runt, och när barnet börjar gå används den endast nattetid. På dagtid används stadiga skor.

Ortosbehandlingen pågår under flera år. I en del fall (10-20%) krävs ytterligare kirurgiska ingrepp med delning av ledkapslar runt flera leder och förlängning av senor. Sådana operationer påbörjas som regel vid omkring sex månaders ålder.

Eftervård – kontroll

När det initiala behandlingsskedet är avslutat behöver barnet återbesök till läkare och sjukgymnast 2-3 gånger årligen under hela förskoletiden.

Hos för övrigt friska barn, där klumpfot är den enda missbildningen, är behandlingsresultaten numera goda. Barnet får en rättställd fot och går och springer till synes normalt och brukar heller inte ha ont. Den dåligt utvecklade vadmuskulaturen gör dock att barnet i vissa sammanhang har en sämre fysisk prestationsförmåga än barn med normala fötter.

Uppdaterad aug 2014

Faktagranskad av
Henrik Arnell, barnläkare, överläkare

 

shadow

Ljumskbråck och vattenbråck

Vattenbråck försvinner oftast av sig själva, medan ljumskbråck kräver kirurgisk behandling. Läs fakta och expertråd om bråck hos barn.

Läs mer
shadow

Naturlig smärtlindring under förlossning

Naturlig smärtlindring vid förlossningen kan till exempel bestå i värme, massage, akupunktur, TENS eller sterila kvaddlar.

Läs mer