Familjen

Kloka tips & goda råd för en tryggare vardag

Epilepsi

shadow

Epilepsi yttrar sig i kramper, medvetslöshet eller frånvaroattacker och är ett symtom på att något stör hjärnans normala aktivitet.

Ungefär ett barn i varje första klass har haft någon form av kramper med medvetandeförlust.
De vanligaste orsakerna till kramper hos späda och små barn är feberkramp och s.k. affektkramp. Feberkramp är det vanligaste hos småbarn och kommer som namnet antyder när barnet får en infektion med hög feber.
Affektkramp är också vanligast hos småbarn, som blivit kraftigt känslomässigt upprörda.
Extremt lågt blodsocker hos diabetiker eller svimning p.g.a. lågt blodtryck eller rubbning i hjärtats rytm är andra orsaker till medvetslöshet och kramper.
Epilepsi skall misstänkas om barnet får kramper eller frånvaroattacker vid åtminstone två tillfällen utan att det finns någon av de andra orsaker till kramper som nämnts. Även om epilepsi är relativt ovanligt så är det ändå mer än tio tusen barn och unga, som har någon form av epilepsi.

Orsaker och symtom

Man kan likna epilepsi vid en kortslutning, som utlöser en ”elektrisk storm” i hjärnan. Beroende på var i hjärnan kortslutningen sker så uppkommer olika symtom. Därför har man olika typer av kramper, s.k fokala eller generaliserade.
Epilepsin kan yttra sig bara genom kortvariga frånvaroattacker (absenser), oförklarligt beteende, krampryckningar i ansiktsmuskulaturen eller en arm (fokalt) eller generaliserade anfall med medvetslöshet, ökad muskelspänning och kramper i hela kroppen.
Skador i samband med förlossning eller olycksfall med svåra skallskador och medfödda missbildningar är kända orsaker till epilepsi hos barn. Barn med vissa utvecklingsstörningar kan ha svår epilepsi. Det vanligaste är dock att man vid en utredning inte finner någon specifik orsak.

Utredning

EEG-undersökning är en viktig del i en undersökning för att ta reda på om ett barn har epilepsi. Med elektroder på skallen kan man mäta hjärnans elektriska aktivitet. Vid epilepsi kan man se mönster som avviker från det normala. Det är vanligt att man måste upprepa undersökningen, med blinkande ljus eller när barnet är uttröttat. Röntgenundersökningar med magnetkameraundersökning kan också ingå bland mycket annat i utredningen.

Att första gången råka ut för ett krampanfall är alltid en skrämmande och uppskakande upplevelse – såväl för den som drabbas som för den som blir åskådare.
Läs här nedan om hur du hjälper ett barn med ett epilepsianfall!

Behandling och prognos

Behandlingen av epilepsi är i första hand medicinsk. Det finns många olika mediciner och man måste ofta prova sig fram till det som fungerar bäst. Man börjar med en försiktig insättning för att om möjligt undvika biverkningar och man provar i regel med en medicin i taget. Medicinerna kan inte bota men förebygga nya anfall. Det blir i regel fråga medicinering under mycket lång tid. I svåra fall måste man ge en kombination av mediciner och i sällsynta fall måste man pröva med s.k. epilepsikirurgi.

Prognosen på sikt är god för de flesta barn. Epilepsin växer i de flesta fall bort under uppväxten. Hos de barn som har skador eller medfödda orsaker dröjer sig epilepsin ofta kvar och medicineringen måste fortsätta upp i vuxen ålder.

Barn med epilepsi ska i största möjliga mån leva precis som andra barn, men vissa barn kan behöva extra övervakning vid vissa aktiviteter – t ex i samband med bad. Samtidigt måste man undvika överbeskydd. Det är viktigt att närstående, däribland förskolepersonal och lärare, får information om barnets epilepsi.

Uppdaterad jan 2016

Faktagranskad av:
Gudmund Stintzing, barnläkare, docent

 

Hur hjälper man barnet vid ett epilepsianfall?

Så hanterar du ett barn som fått ett epileptiskt anfall:

• Lägg barnet som krampar på rygg under anfallet. Lägg sedan barnet i stabilt stabilt framstupa sidoläge. Försäkra dig om att luftvägarna är fria så att han eller hon kan andas.

• Tala lugnande, var varsam och närvarande, ha gärna kroppskontakt med barnet utan att försöka hindra kramperna. Om du har sinnesnärvaro, så ta tiden på krampen.

• Försök aldrig tvinga in någon form av bitskydd i det krampande barnets mun. Det kan göra mer skada än nytta, och i värsta fall försvåra andningen.

Läs expertsvaren:

Min ettåring får kramper

Tioåringen föll ihop

Krampryckningar i sömnen

shadow

Feber - fakta och goda råd

Hur tar jag bäst tempen på min lilla bebis? Hur mycket räknas som feber? När bör jag ge febernedsättande medicin? Experten svarar på frågor om feber.

Läs merarrow
shadow

Vårtor

Hos barn är det allra vanligast med vårtor på händer, fingrar och fötter. Ni kan försöka ta bort dem på egen hand, men sök vård om de blöder och gör ont.

Läs merarrow