Familjen

Kloka tips & goda råd för en tryggare vardag

Internet och barn 9-15 år

shadow

”Hur var det i skolan, gick det bra på träningen, har det hänt något på nätet?” Kanske hör ditt barn till den stora skara som har en stor del av sitt sociala liv på nätet.

Att göra läxor, träffa kompisar, sporta och se på TV ligger fortfarande på topplistan över svenska barns fritidsaktiviteter. Men att vara ute på internet är också något som barn och unga ägnar sig åt allt mer åt för varje år.

Dubbelt så många surfplattor i hemmet nu

Tillgången till surfplattor ökade rekordartat till 2015 – en fördubbling sedan 2012/13. Nio av tio barn mellan 9 och 12 år har tillgång till surfplatta i hemmet. Tonåringarna är ännu flitigare internetanvändare, men använder sig mer av smarta telefoner och datorer.

Nätets trista baksida

I nio-tioårsåldern behöver våra barn inte längre lika mycket hjälp för att hitta på nätet, och vi släpper kanske iväg dem på egna upptäcksfärder i cyberrymden. Här finns så mycket som är spännande, inspirerande – eller bara larvigt underhållande! Men förmodligen kommer ditt barn också att stranda på sidor som du skulle önska att han eller hon aldrig behövt se.
Värst tycker barn det är att se sådant innehåll där djur eller barn plågas eller far illa, konstaterar experterna. De är inte helt eniga om huruvida våld på tv, i film eller dataspel kan påverka barns aggressioner. Det finns dock teorier om att medier förstärker sådana känslor som redan finns hos användaren.
Hur kan man då som förälder skydda sina barn från destruktiva bilder, filmer eller texter? Det är svårt, internet är en del av dagens samhälle på gott och ont.
Det går att spärra vissa typer av sidor för familjens yngre datoranvändare. I många internetprogram finns en funktion för ”Föräldrakontroll”. Där kan man begränsa vad barnen ska få se. Du kan också ange vilka program de får använda, eller hur lång tid de får tillgång till nätet.

Det sociala internet

Fysiska möten med kompisar har minskat och umgänget via nätet har ökat under de senaste fem åren.
Vanliga sociala sajter är – för såväl pojkar som flickor – fortfarande facebook, instagram och liknande. På de sociala sajterna kan man lära känna nya kompisar eller kolla av den där läxan med en klasskamrat. Det är lika lätt att hålla kontakten med långväga ”brevkompisar” som med grannkompisen. Men barnen kan också bli utsatta för påhopp, eller skriva något som de själva sedan ångrar bittert.

Var tredje har utsatts för någon elakhet på nätet

Var tredje ung mellan 10 och 16 år har blivit mobbad eller utsatt för kränkning på nätet och i sociala medier.
Många barn har blivit ledsna för att någon annan lagt ut en viss bild. Floden av foton på nätet ökar ständigt eftersom det är så lätt att publicera vid mobilen.
Bästa sättet att ge ditt barn chans att hantera problem som kan uppstå på internet är att förebygga – bli delaktig i ditt barns nätvardag. Med lite tur bjuder hen in dig till sin sociala mötesplats (eller inte, föräldrar är inte alltid populära där…).
Vill du hänga med, försök att ”nätvandra” lite, precis som att många föräldrar brukar ”nattvandra”.

Lär ditt nätsurfande barn detta:

• Att undvika ovälkomna sociala kontakter och inte lämna ut personliga uppgifter till någon han eller hon inte känner. Bakom en användarprofil med en bild på en jämnårig kan det dölja sig någon helt annan.

• Att vara hälsosamt misstänksam mot fakta och information på nätet, vem är avsändaren?

• Att prata med dig eller någon annan vuxen om det dyker upp något obehagligt – kanske är det något som bör anmälas.

• Att avsluta, blockera/blocka misstänkta eller obehagliga kontakter på sociala sajter.

• Att aldrig skriva något taskigt på chatten, eller lägga ut bilder som kan uppfattas kränkande. God ”netikett”, helt enkelt.

• Att inte gå med i grupper eller ”gilla” inlägg som kan uppfattas som mobbning. T ex ”Vi som tycker att XX borde tvätta sin kläder lite oftare”.

• Att inte ”köpa” sig fördelar i spel på nätet (oftast via mobilen) utan att kolla med dig först. Det kan handla om extrakrafter, virtuella pengar eller poäng – även om spelet är gratis kan sådana extrafunktioner vara jättedyra. Det är inte alltid lätt att skilja på virtuella och verkliga, digitala pengar – idag flyter de ihop eftersom man köper sig virtuell valuta.

• Att använda nätet med måtta – det är lätt att fastna framför skärmen. Fysisk rörelse är något som växande kroppar måste ha för att må bra. Om det behövs, inför äggklocka eller ett kvittningssystem med ”skärmtid” mot ”rörelsetid”.

Öppen blogg – lika hemlig som en dagbok?

Elza Dunkels, som doktorerat på ämnet barn och Internet, menar att det är viktigt att respektera ungas rätt till integritet. Visst kan du gå igenom webbhistoriken för att kolla vilka sidor som besökts, men hur pratar du i så fall med ditt barn om vad du hittat? En bloggande tonårings dagbok på nätet är visserligen lätt åtkomlig, men är det okej att du som förälder läser den?
Här finns inget definitivt rätt eller fel, om du är orolig för ditt barn kan det vara motiverat att försöka få veta vissa saker. Men visst är det enklare om han eller hon kan tänka sig att dela med sig av vad de gör på nätet. Be ditt barn visa något kul, eller något mindre kul, surfa tillsammans!

Läs mer i Nätrapporten 2016 från Friends samt Ungar och medier 2015

Författare:
Åsa Fagerström, medicinjournalist

Liten ordlista för nätprat

– Adda (från engelskans add) – att lägga till någon på sin vän-/kontaktlista
– Blocka (från engelskans block ) – att blockera en ovälkommen kontakt
– Tagga (från engelskans tag) – att koppla bild till namn eller sökord
– Vg? – Vad görs?
– Vgd? – Vad gör du?
– Lol – Laughing out loud
– Sj? – Själv?
– Dd? – Du då?
– K – Okej
– F4F – follow for follow, om att följa varandra på instagram (följer jag dig så följer du mig, ok?)

shadow

Internet och småbarn

Med surfplattorna har dataspel och internet nått de riktigt små barnen. Läs viktiga tips inför surfandet.

Läs mer
shadow

Överkänslighet mot födoämnen

Oväntade reaktioner på mat eller dryck är vanliga bland barn mellan 0 till 3 år. Ibland handlar det om en allergi, ibland om en intolerans för vissa födoämnen.

Läs mer