Njursjukdomar
Njurbäckeninflammation (sk pyelonefrit) kan skada njurarna permanent. Det finns också andra typer av förvärvade njursjukdomar såsom njurinflammation (nefrit) och nefros. De beror på immunologiska reaktioner, som skadar njurvävnaden och försämrar njurfunktionen. Sjukdomar i njurarna kan också vara ärftliga, men de är alla ovanliga.
Lyckligtvis är de sjukdomar som ger nedsatt njurfunktion sällsynta. Det finns i huvudsak två typer av förvärvad njursjukdom hos barn, och är inte alltid så lätta att skilja på: nefrit och nefros.
Båda tillstånden orsakas av immunologiska reaktioner, som påverkar njurarnas kärlnystan (sk glomeruli) och därigenom salt-vattenbalansen i kroppen.
Den vanligaste njurinflammationen (sk akut nefrit) uppkommer oftast i anslutning till en infektion t.ex. streptokocker. Innan penicillinet fanns var nefrit efter svinkoppor (impetigo) inte så ovanligt.
Njurinflammation (nefrit)
Barnet, ofta en pojke i förskoleålder eller tidig skolålder, insjuknar med trötthet, dålig aptit, blekhet, huvudvärk och svullnad (ödem) ffa kring ögonen ett par veckor efter en streptokockinfektion. Urinen kan bli rödfärgad av blod och skummig av äggvita (protein). Blodtrycket kan vara lätt förhöjt.
Behandling
Kontakta sjukvården om du misstänker att ditt barn har blod i urinen eller att det finns andra misstänkta symtom på njurinflammation. Det vanliga är att barnet blir inlagt och får penicillin. Ibland behövs också vätskedrivande och blodtryckssänkande behandling.
Den nefrit som beror på streptokocker har god prognos på så sätt att den nästan alltid läker ut även om det kan ta tid.
Det händer att barnet i samband med andra infektioner kan få lite blod och äggvita i urinen. Den här typen av återfall är vanliga men går över med tiden.
Det finns andra mer sällsynta nefriter som inte läker ut lika bra, som återkommer och orsakar permanent dålig njurfunktion. Då måste man göra en utförligare utredning med prov från njurvävnaden, s.k. njurbiopsi.
Nefros
Nefroser (kallas också nefrotiska syndrom) är tillstånd då njurarna inte kan behålla äggviteämnen (proteiner) utan i stället läcker ut proteiner i stora mängder via urinen. Det är ännu inte känt vad som egentligen orsakar nefros.
Nefros är vanligast bland i förskoleåldern. Barn med nefros blir trötta och bleka med svullna underben (ödem), och ofta svullnad runt ögonen. Ibland kan ögonlocken bli så svullna att det till och med kan vara svårt att öppna ögonen. Ofta misstas detta för allergiska symtom. Kisset skummar kraftigt i toaletten p.g.a. alla proteiner som förloras. Dessa behövs i blodbanan för att inte vätska ska lämna blodkärlen och orsaka vätskeansamlingar i hud och annan vävnad (ödem).
Behandling
Misstänker man nefros hos sitt barn, skall man söka sjukvård. Barnet läggs in några dagar för behandling med såväl vätskedrivande medicin, som tillförsel av albumin (ett protein) och kortison. Oftast behöver barnet få kortison under veckor – månader. Först ges det i en ganska hög dos, som sedan kan minskas allt eftersom. Vissa biverkningar av kortisonet kan förekomma till en början, men dessa går över när behandlingen upphör.
Barnet kan få återfall i samband med infektioner. Det kan ibland bli nödvändigt med njurvävnadsprov (biopsi). I de allra flesta fall är prognosen god - nefrosen läker nästan alltid utan följdverkningar.
Uppdaterad aug 2014
Faktagranskad av
Henrik Arnell, barnläkare, överläkare
Försäkra ditt barn
Med vår barnförsäkring är ditt barn försäkrat dygnet runt mot sjukdom och olycksfall.