Skolsvårigheter - en störning?

Fråga:

Jag har en fundering kring diagnoser och vårt nu fjortonåriga barn.

På två- och fyraårskontrollen verkar allt normalt, barnet presterar att rita huvudfoting och rita kors. Det enda är språket som är lite problematiskt. Annars är allt utan anmärkning.

Vid femårskontroll kommer man fram till "fonologisk och grammatisk språkstörning".

Vid skolstart kommer man fram till att vi har ett "gråzonsbarn" som har problem med arbetsminnet och har svårt att nå upp till skolans kunskapskrav. Denna utredning var gjord av psykolog, han fann ingen tendens till utvecklingsstörning, men ansåg att man borde följa upp.

Barnets starka sida är att lära in genom multimodal inlärning dvs via syn hörsel och bilder, mer stark visuellt. Skolan stöttar tyvärr inte med detta så när barnet börjar årskurs 7 så blir det alldeles för jobbigt att hänga med i skolarbetet.

Ny utredning hos logoped görs, denna kommer fram till att barnet har skriv- och lässvårigheter av dyslektisk karaktär men är mottaglig för inlärning på rätt pedagogiskt sätt. Diagnosen ospecifierad inlärningsstörning blir satt på grund av svårigheterna inom matten. Ganska snart efter görs en ny utredning av psykolog och hon kommer fram till lindrig utvecklingsstörning på grund av att barnet inte presterar i nivå med andra barn kunskapsmässigt.

Ska då tillägga att barnet har inte fått stöttning av skola för att kunna ta sig framåt.

Barnet sköter sig helt själv med hygien, kläder och städning av rum. Hjälper till hemma med dammsugning, strykning urplock av diskmaskin. Gör ordning mat på spis till sig själv och värmer mat i micron. Kan orientera sig bra, hittar ute bra själv. Barnet fungerar som vilken 14-åring som helst har dock lite svårt med tidsuppfattning men detta är ju något som dyslektiker har också.

Så min fråga är: Hur kan man sätta en diagnos som "lindrig utvecklingsstörning"?!

Svar:

Jag kan inte utifrån denna beskrivning säga om just denna bedömning är rättvisande eller ej. Men det finns alltid en viss osäkerhet när det gäller diagnoser. Ett sätt att gå vidare är att be att få en andra bedömning om det är möjligt av en annan psykolog.

Det spelar bland annat roll om det är lärarna som har gett sin bild till utredningen, eller om det är ni som föräldrar som varit med och givit er bild om situationer där barnet fungerar väl och mindre väl.

Men det är alltid svårt att avgöra om inlärningssvårigheter beror på barnets utveckling eller på bristande inlärningsmöjligheter i miljön.

Tyvärr behöver föräldrar vara ganska påstridiga ibland för att ett barn skall få det stöd det har rätt till. Vissa skolor är bättre och andra sämre på att anpassa undervisning för de behov olika barn har – även om skolorna har en skyldighet att hjälpa alla barn.

Besvarad av: Eva Hoff, utvecklingsspykolog