Allra först ska barnmorskan förklara och förbereda dig på hur undersökningen kommer gå till.
För att resultatet ska bli så bra som möjligt bör det vara två personer som hjälps åt vid undersökningen och om det eventuellt behövs några stygn. De två personerna behöver vara antingen barnmorska och eller läkare.
Du har rätt att få bedövning vid undersökningen och den vanligaste smärtlindringen kallas för PDB som står för pudendusblockad. PDB bedövar en nerv som heter pudendusnerven som skickar smärtsignaler upp till hjärnan från stora delar av slidan och bäckenbotten. Bedövningen ger effekt i cirka två timmar. Du kan känna en stickande smärta av nålen och att det spänner när bedövningsmedlet sprutas in, men det går snabbt över.
För att få en så korrekt bedömning som möjligt så kommer barnmorskan undersöka dig både i slidan och i ändtarmen. Det kan kännas obehagligt men är viktigt för att kunna ställa så bra diagnos som möjligt. Kom ihåg att be om smärtlindring.
Du ska få information om du fått en förlossningsskada och i så fall vilken typ av förlossningsskada. Allt ska journalföras så att du sedan kan läsa din journal i efterhand.
Cirka 2–3 månader efter förlossningen genomförs även en efterkontroll. Det är inte alltid den bokas in automatiskt – så kom ihåg att kolla upp det!
Här kan du läsa om vård efter förlossningen och vart du kan vända dig för att få hjälp.
På efterkontrollen som brukar göras 2–3 månader efter förlossningen träffar du din barnmorska för att gå igenom din förlossning och kolla av underlivet. Stygn, bristningar och knip – the works. Här kommer tips och råd.
På samma sätt som du antagligen kände av omställningen att bli gravid, så kommer du känna när kroppen ska ställas tillbaka till icke-gravid. Här kan du läsa om första dagarnas återhämtning och vad som händer i kroppen.
En förlossningsbristning är den skada som uppstår under själva förlossningen och som åtgärdas och läks. När vi säger förlossningsskada menar vi en bestående skada som ger problem över tid, efter att du har fött ditt barn.