Barn och ridning

Älskar ditt barn hästar? Ridning är ingen billig sport, och inte helt ofarlig. Men den ger fysisk träning, god balans och många får ett gott självförtroende genom en vana vid att hantera stora djur. 

 

Och de flesta svåra olyckor händer faktiskt inte på ridskolan, där säkerheten är hög och hästarna brukar vara utvalda för att passa barn.

 

Att börja med ridning

 

Vad är då en lämplig ålder för att börja rida? Ulf Wilken är säkerhetsansvarig vid Svenska Ridsportförbundet:

 

– Det finns egentligen inga rekommendationer, men personligen är jag tveksam till att låta riktigt små barn börja rida. De behöver utveckla sin motorik och koordination innan de börjar kunna inverka på hästen, kanske runt fem års ålder. Dessutom tror jag att det är lättare att skapa ett varaktigt intresse om man inte börjar förrän i 6-7-årsåldern.

 

Många ridskolor har åldersgräns för regelbunden gruppridning. Men ofta finns det ridlekis eller drop-in knatteridning för de yngsta entusiasterna.

 

– Då är verksamheten anpassad till små barn, och det brukar fungera tryggt och bra, säger Ulf Wilken.

 

Fast några säkerhetsgarantier finns förstås aldrig.

 

Så mycket konditions- eller muskelträning är det kanske inte fråga om på den här nivån, men en lite mer avancerad ridning ger träning – det visar den lite äldre nybörjarens träningsvärk, om inte annat.

 

– Ridning ger barn och ungdomar möjlighet till att kombinera fysisk aktivitet med intresset för djur, något som tilltalar särskilt många unga tjejer.

 

Kläder och skydd i början

 

När barnet börjar rida är en godkänd ridhjälm ett måste. Det finns att låna på de flesta ridskolor i början. Om intresset håller i sig så investera gärna i en egen som passar perfekt.

 

– Det är viktigt att man har rätt storlek på hjälm, köp inte en alltför stor ”att växa i”, säger Ulf Wilken. Tjock mössa under för att "fylla ut" en alltför stor hjälm är inte heller någon lösning. Då sitter den oftast inte särskilt bra på huvudet.

 

Lämpliga skor är stövlar eller kängor som sitter stadigt och har en ordentlig klack.

 

En dyr säkerhetsväst är kanske inget du behöver inköpa till knatteridningen. Ofta finns det dessutom sådana att låna på ridskolan (se säkerhetstips här nedan).

 

Ridning är, tillsammans med ishockey, den dyraste sporten för barn. Genomsnittskostnaden för ungdomars idrottsintressen ligger på drygt 5000 kronor per år. För ridning kan det bli omkring det dubbla.

 

Hur stor är olycksrisken?

 

Förr hävdade ridsportens veteraner att en ryttare måste ramla av 100 gånger innan han eller hon blev en fullfjädrad ryttare. Det är naturligtvis inte sant. Slipper man ramla av alls är det bara att vara glad.

 

Men ridning hamnar ändå på tredje plats i olycksstatistiken, strax efter fotboll och utförsåkning, visar en studie från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Och ridolyckorna är ofta allvarligare än fotbollsskador.

 

Varje år skadas nästan 6 000 barn och ungdomar så allvarligt i ridolyckor eller annan hästhantering att de behöver uppsöka en akutmottagning. Flertalet av de som råkar ut för skador är flickor i åldern 12-14 år.

 

Den vanligaste orsaken till olycka är att hästen blir rädd för något, och ryttaren faller av. Vid sådana fall skadas ofta en axel eller en arm, medan ungefär var tionde rapporterad skada är hjärnskakning. De flesta ”avramlingar” noteras aldrig inom sjukvården, ryttaren glider av utan att slå sig.

 

Bland barn i åldern 5-10 år orsakas ca en fjärdedel av skadorna av annan kontakt med hästen, t.ex. sparkar, trampningar, ryck i grimskaft och liknande. Barn syns inte lika bra som vuxna, och är givetvis inte heller lika starka som vuxna om hästen vill dra iväg.

 

– Många av ridolyckorna skulle kunna undvikas om vi blev bättre på att lära ut vad som skrämmer hästen, och vad som gör den trygg i olika situationer, menar Ulf Wilken.

 

De flesta ridskolor har en enklare olycksfallsförsäkring för sina elever. Som regel krävs det dock att man är med i den lokala ridklubben för att denna ska gälla, och ersättningsbeloppen är i så fall låga. En privat barnförsäkring är en god idé över huvud taget – men särskilt om du har barn som rider.

 

Utrustning och säkerhetstips:

 

• Ridhjälmen ska vara CE-märkt. Var noga med passformen och använd alltid hakbandet så att hjälmen sitter på ordentligt. Byt alltid ut en hjälm som varit med om en ordentlig smäll - den kan vara sprucken och skyddar då inte fullt ut.
• Säkerhetsvästen ska vara CE-märkt. Bakstycket bör nå till atlaskotan i nacken samt täcka svanskotan, men får inte kännas obekvämt lång så att den slår i sadeln nedtill det kan vara en svår avvägning. Köp inte en väst åt barnet ”att växa i”. Den blir obekväm och slår i där bak i sadeln. Den ger inte heller rätt skydd och kan göra mer skada än nytta.
• Rejäla skor eller stövlar är bra de ska ha lite klack som gör att foten inte lika lätt åker igenom i stigbygeln om olyckan skulle vara framme. Det finns även ridskor med ståltåhätta framtill, som skyddar barnets tår mot trampskador från hästens hovar. Snörskor brukar inte rekommenderas eftersom snörena kan fastnar i stigbygeln om barnet skulle halka av. Undvik såväl för små som för stora stigbyglar - man ska kunna få in två fingrar mellan stöveln och stigbygeln.

• Långärmad tröja och långbyxor/ridbyxor brukar rekommenderas även på sommaren. Många tycker att de sitter stadigare med ridbyxor skodda med något mockaliknande material som ger mer friktion mot sadeln än tyget i vanliga tygbyxor. Det kan bli varmt och svettigt under ridpasset: Lär barnet att aldrig försöka ta på eller av kläder när hen sitter på hästen, om inte någon kunnig person på marken håller ett stadigt tag i hästen.

 

Uppdaterad nov 2015

Författare:

Åsa Fagerström, medicinjournalist

 

Läs gärna våra expertsvar, till exempel om

 

• Gäller barnförsäkringen vid ridning?

• Gäller försäkringen om barnet tävlar?
• Hyposensibilisering vid allergi mot häst?
• Pälsdjursallergi

Stalltips för barn – och vuxna

 

• Gå aldrig precis bakom hästarna som står i stallets spiltor. Där ska man heller aldrig lägga t ex ridhjälm och spö så att man måste böja sig ned för att ta upp något just bakom hästens bakben.
• Hästar ska vara uppbundna när de sköts om. Ta reda på var och hur hästarna i ert stall brukas skötas om.
• Sitt aldrig på knä, utan stå hellre framåtböjd eller sitt på huk när du exempelvis borstar eller undersöker hästens ben. Då hinner du lättare undan om hästen skulle göra något oväntat.
• Vissa hästar kan vara kittliga och bli irriterade om du borstar för löst, eller på något speciellt ställe. Risk för sparkar!
• Låt alltid hästen veta att du är på in i spiltan eller boxen så att den inte blir överraskad.

Källor

 

Svenska Ridsportförbundet, Konsumentverket, SCB, Riksidrottsförbundet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.