Psykisk ohälsa bland barn och unga ökar

Allt fler barn och unga i Sverige lider av psykisk ohälsa. Sedan mitten av 1980-talet har andelen unga som uppger att de har återkommande psykosomatiska symtom fördubblats. Idag har nästan hälften av 15-åringarna denna typ av besvär.

Psykisk ohälsa är det största folkhälsoproblemet för barn och unga under deras uppväxt. Det är också det vanligaste ämnet när ett barn kontaktar organisationen Bris, Barnens rätt i samhället. Många barn och unga upplever stress, sömnsvårigheter, huvudvärk, ångest och svårigheter att hantera vardagen. Det är framför allt diagnoser för depressioner och olika ångestsyndrom som bidrar till ökningen av den psykiska ohälsan. Dessutom, eftersom antalet nya sjukdomsfall ökar och även tenderar att bli mer långvariga, tror forskarna inte att ökningen kommer att mattas av den närmaste tiden.

Psykisk ohälsa hindrar barn och unga från att fungera och utvecklas optimalt och de som tidigt får psykiatriska diagnoser som t.ex. depression och ångestsyndrom riskerar att bli sjuka under lång tid. Insjuknande i tidig ålder riskerar också att påverka förmågan att tillgodogöra sig studier.

Vad är psykisk ohälsa?

Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp såväl för mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet som för mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för psykiatrisk diagnos.

Psykiska besvär innebär tillstånd av nedsatt välbefinnande i samband med psykisk obalans eller vid symtom som oro, ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. De psykiska besvären kan i olika grad påverka funktionsförmågan. Att ha psykiska besvär som inte uppfyller kriterier för psykiatriska tillstånd innebär en klart ökad risk för att senare utveckla allvarlig psykisk ohälsa.

Psykiatriska tillstånd innebär en allvarlig psykisk ohälsa, som tar sig uttryck i olika syndrom som uppfyller kriterier för en psykiatrisk diagnos, till exempel depression.

Varför ökar den psykiska ohälsan?

Det finns inga riktigt säkra svar på varför den psykiska ohälsan ökar bland barn och unga. Det kan delvis ha att göra med en ökad medvetenhet och att fler vågar berätta. Det kan också bero på att barn och ungas livsvillkor har förändrats. Man ser bland annat att brister i skolan och en större medvetenhet om kraven på arbetsmarknaden kan vara bidragande orsaker.

Även om datoranvändningen med surfplattor, smartphones och datorspelande har ökat bland 13- och 15-åringar under 2000-talet är det för tidigt att bedöma om den ökade användningen av digitala medier har bidragit till ökningen av psykisk ohälsa. Den största ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga skedde dessutom under 1990-talet, långt före de smarta mobiltelefonernas intåg.

Trygg-Hansa samarbetar med Bris

Att tidigt upptäcka när barnets reaktioner rör sig om symtom på psykisk ohälsa är betydelsefullt och många gånger avgörande. En tidigt upptäckt ger möjlighet till tidiga insatser i dialog med barnet och de närstående. Tillsammans med Bris hoppas vi kunna bidra i det förebyggande arbetet och därmed främja den psykiska hälsan bland barn och unga samtidigt som vi stoppar den alarmerande trenden. Läs Bris rapport Skola. Vård. Omsorg. Och psykisk ohälsa.

Du kan också göra skillnad genom att stötta Bris och ge fler barn möjlighet att berätta. Läs mer om Bris och hur du ger dem en gåva här.

Stöttar vid psykisk ohälsa

Trygg-Hansas Familjehjälpen vägleder många föräldrar vars barn inte mår bra i frågor som rör samhällets skydd och ersättningar. Vänd dig till Familjehjälpen om ditt barn har Trygg-Hansas barnförsäkring eller om du själv har barnförsäkringen och behöver stöttning för egen del.