Hur blir vårens ledigheter?

När efterlängtade möten ställs in och planer vi sett fram emot vänds upp och ned kan väntan på att få träffa dem vi längtar efter blir lång. Det kan påverka oss på en rad sätt, både psykiskt och fysiskt. Påskhelgen och andra vårledigheter framöver är för många av oss nära kopplat till traditioner, fest och social samvaro. Inför vårens helger vet vi inte hur vi kommer att kunna träffas, hur många som kan samlas, vilka rekommendationer vi har att förhålla oss till och vilken risk vi tar när vi ses. Osäkerheten och alla frågor som är svåra att få svar på får olika konsekvenser för oss.

Som människor och individer är vi olika och hanterar också den här typen av utmaningar på olika sätt. För någon kan en mer stillsam påsk med få närvarande kanske till och med kännas som en lättnad och för någon annan kan det vara förknippat med känslor av besvikelse och saknad. Ibland kan känslan av besvikelse leda till att man känner sig uppgiven eller nedslagen, särskilt om det blir flera besvikelser i rad.

Tips för att må bättre trots alla inställda planer

Vi människor är flockdjur. Vi behöver varandra, social kontakt och bli sedda i andras ögon. Det är lätt hänt att vi blir lite passiva när vi känner oss uppgivna eller missmodiga. Psykologen Paula Terselius har tips på strategier för att motverka dessa känslor. Även om det kan kännas bäst att träffas i verkligheten så är telefon eller videosamtal bättre än inget.

• Gör ditt bästa för att vara uppfinningsrik när det gäller att ha kontakt med andra.
  Är det möjligt att ses utomhus och ha picknick tillsammans med någon du saknar? Hur kan man ha kontakt med de man inte kan träffa under helgdagarna? Kan någon vara med via nätet? Kanske till och med ”sitta med vid bordet” via en platta eller dator en stund?
• Försök att hålla dina rutiner.
  Gå upp på morgonen även om du inte har något särskilt planerat för dagen. Ät regelbundet, försök att röra på dig utomhus lite varje dag. Rutiner och fysisk aktivitet kan mota bort känslor av uppgivenhet. Nu när vinterhalvåret lider mot sitt slut är det viktigt att få dagsljus en stund varje dag. Försök att ta dig ut även om det känns motigt. Finns det någon du kan möta och ta en promenad med?
• Ge dig själv små uppgifter.
  Dagliga uppgifter av något slag är bra för att hålla dig aktiverad och sysselsatt. Varför inte ta kontakt telefonledes eller via sociala medier med någon du inte talat med på länge? Kanske skriv ett gammaldags brev eller skicka bilder till någon du saknar?
• Återuppväck ett intresse.
  Har du någon hobby som du inte utövat på länge? I dessa tider när man plötsligt finner sig ha mer tid än man brukar är det ett bra tillfälle för att återuppta ett intresse.
• Hitta en ny hobby.
  Idag finns mycket vi kan testa på och lära oss på distans. Rita, spela något instrument, måla tavlor, plantera, lösa korsord, bygga modeller, lära sig ett nytt språk, listan kan göras lång.

Hur kan ensamheten i vardagen bli lättare?

För den som bor ensam och saknar den nära dagliga kontakten med någon kan ensamheten göra sig extra påmind i tider av distansering. Här är Paulas råd:

– Känslor av ensamhet underlättas ofta av någon form av aktivitet eller sociala initiativ. Finns det någon du kan hålla kontakten med telefonledes? Finns det någon du skulle vilja skriva ett brev till? Om du har tillgång till internet så kan du ta reda på om det finns andra i din situation som möts över nätet eller till exempel tränar tillsammans utomhus.

Hur stöttar vi dem som går igenom sorg?

Hur gör vi då för att på bästa sätt stötta de som har mist någon och går igenom en sorgeprocess? Vi människor går igenom sorg på olika sätt och det finns ingen regel för vilken typ av stöd som fungerar för alla, men här kommer några saker att tänka på:

• Behåll kontakten.
  Ibland kan de som förlorat någon vittna om att omgivningen inledningsvis tar kontakt och visar sitt deltagande, men att det sedan kan bli ganska tyst. Som närstående, vän eller anhörig, är det viktigt att du stannar kvar. Fortsätt att visa att du ger ditt stöd på olika sätt. Den som sörjer kanske inte är redo att ta emot ditt stöd första gången du hör av dig, men däremot tredje gången.
• Erbjud sällskap.
  Den som går igenom sorg är ofta i behov av sällskap, men är kanske inte redo eller vill tala om hur det känns. Kom ihåg att det inte finns något krav på att säga ”de rätta sakerna”. Det är oftast tillräckligt att bara finnas där.
• Var lyhörd.
  Sorg har en tendens att komma och gå och kan framträda i många skepnader. Något sörjande ibland beskriver är att omgivningen kan te sig lite obekväm eller förvirrad när man väl är redo att för en stund släppa sin sorg och glädjas över något en stund. Om du som vill ge stöd är lyhörd och inte har en förbestämd idé av hur sorg går till, så underlättar du för den som sörjer.

Av: Paula Terselius, legitimerad psykolog

Uppdaterad mars 2021