Till innehållet
Familjen

Inskolning på förskola

Det kan kännas tufft att lämna sitt lilla barn till främmande människor, även om det är till erfarna och kloka pedagoger på en förskola. Under inskolningen är det viktigt att barnet lyckas knyta an till en vuxen som kan ge trygghet när du inte finns där.

Fyra av fem svenska barn går på förskola, i en större eller mindre barngrupp.

De flesta börjar någon gång mellan ett och tre års ålder. På förskolan får ditt barn, kanske för första gången, delta i gruppaktiviteter tillsammans med jämnåriga.

Hur går inskolningen till?

Kanske är det första gången som du lämnar ditt barn hos någon som barnet inte känner väl. En inskolning på förskola måste få ta den tid som behövs för att ditt barn ska knyta an till någon vuxen där.

Vanligtvis utser förskolan en särskild person som blir särskilt ansvarig för ditt barn. Denna person ska erbjuda tröst och hjälp när du som förälder inte är där. Anknytningen till denna person är A och O för att barnet ska känna sig tryggt.

Inskolningen brukar börja med ett par besök på förskolan tillsammans med barnet. Förskolans pedagoger placerar dig förmodligen någonstans där barnet ser dig. Men försök att inte vara alltför intressant själv. Det är ju den ansvariga pedagogen som ska vara aktiv och ta hand om barnet, ”flörta in sig” och vinna barnets förtroende. (Det är alltså inte som på öppna förskolan, där du själv förväntas delta och se till att ditt barn har roligt.)

Efter några dagar kan förskolans personal be dig gå en promenad på någon timme. Det gäller för barnet att vänja sig vid att du går iväg – men också att försäkra sig om att du kommer tillbaka. Därefter kan stunderna på förskolan successivt bli längre, med halvdagar i början, t ex antingen för- eller eftermiddag. Med en bra planering kan förskolans personal på så sätt ha möjlighet till fler inskolningar under samma veckor, och ändå ägna de nya barnen mycket uppmärksamhet.

Ta dig tid till att vara med i verksamheten. Det är viktigt för att barnet ska få chans till trygg anknytning, men också för att du ska få lite inblick i hur ditt barns dagar kommer att se ut från och med nu. Det blir lättare att prata om sådant som händer längre fram om du känner till rutinerna på förskolan.

Hur lång tid tar det?

Många förskolor är positiva till att du som förälder börjar med kortare stunder och därefter halvdagar. Alla vinner på att barnet finner sig till rätta på förskolan i den takt som just han eller hon klarar av.

Det finns förskolor som tillämpar snabb inskolning, på ett par, tre dagar. Många psykologer menar att den tiden oftast är alldeles för kort. Gunilla Niss är förskolepsykolog och författare till boken Förskola för de allra minsta. Hon är kritisk till att inskolningen, eller invänjningen som hon hellre vill kalla det, förväntas gå så fort.

- Det går inte på ett par dagar, om det inte handlar om ett större barn som varit med om överlämningar och separationer förut. Men även då behöver man jobba på en bra anknytning till någon av de vuxna. Först när barnet etablerat en trygghet med någon vuxen på förskolan kan barnet slappna av och ha det roligt på förskolan, komma in i leken och utvecklas på ett bra sätt.

På vissa förskolor kan personalen meddela dig att tre dagar är ”standard” för inskolning. Har du tagit ledigt en längre period för att det ska fungera, kan du ändå önska kortare dagar i början.

- Sätt av tid för detta. Det kan ju också hända att barnet, eller den vuxna på förskolan som ansvarar för barnets invänjning, blir sjuk några dagar, vad händer då? Är barnet inte redo att bli lämnad långa dagar kan det bli ett bakslag som tar lång tid att reparera, konstaterar Gunilla Niss.

Att vinka hej då första gångerna

Efter några dagar blir det dags att lämna barnet på förskolan och vinka hej då, även om du bara är borta ett par timmar. Det kan vara en separation som är minst lika plågsam för dig som förälder som för barnet, även om du själv inte visar det genom gråt eller skrik.

Återkommande rutiner ger trygghet. Under en bra inskolning lär barnet känna igen rutiner på förskolan. När barnet ser att du klär på dig börjar det bli dags att snart säga hej då. Smit inte iväg, utan ge barnet en chans att förstå att du försvinner iväg.

Försök att göra processen så avslappnad som möjligt. Avdramatisera ett laddat avsked genom att inte visa din egen oro för hur det ska gå. Att tveka i dörren om barnet börjar gråta när du går, skapar bara mer ångest hos barnet. Den ansvariga pedagogen har förhoppningsvis vunnit barnets förtroende så pass mycket att han eller hon får trösta. Det fungerar dock först när du själv försvunnit.

Dessutom: ett barn måste få vara ledset när en förälder går iväg, det är inget konstigt. Det är också en del i utvecklingen, att lära sig hantera sorg men sedan lyckas bli glad igen. Läs mer om hur du stärker barnets grundtrygghet och självkänsla.

Känner du stor oro för egen del? Gör upp med personalen om att höras på telefon någon kvart eller halvtimme efter att du gått, och stäm av hur barnet reagerat.

Om barnet fortsätter vantrivas på förskolan, eller blir ovilligt att vara där, bör du fundera på vad problemet är. Läs goda råd i artikeln Om barnet inte vill vara på förskolan.

Författare: Åsa Fagerström medicinjournalist

Faktagranskad av: Gunilla Niss, förskolepsykolog, författare

Uppdaterad nov 2015

Försäkra ditt barn

Med vår barnförsäkring är ditt barn försäkrat dygnet runt mot sjukdom och olycksfall.

Läs mer och teckna barnförsäkring