Förlossningsdepression

Under de sex första månaderna efter förlossningen finns det en ökad risk för så kallad postnatal depression, eller förlossningsdepression. Enligt Socialstyrelsen blir mellan 8–15 procent av nyförlösta kvinnor deprimerade. Till skillnad från baby blues går inte en förlossningsdepression över av sig själv.

Varför får man förlossningsdepression?

Under de sex första månaderna efter förlossningen sker stora omställningar i din kropp. Omställningarna är dels fysiska, eftersom hormonnivåerna ställer om sig från gravid till icke-gravid. Kroppen ska producera mjölk och samtidigt läka. Dels är omställningarna psykiska, kanske lever du i en parrelation som behöver ställa om sig och lära känna den nya familjemedlemmen. Alltihop sker oftast med för lite sömn och självklart påverkar detta dig och ditt mående. Inte konstigt att det är så vanligt att känna sig deppig. Har du tidigare haft perioder av nedstämdhet eller är en person som lätt blir känslostyrd finns ytterligare anledning att vara vaksam över ditt mående den här första tiden.

Riskfaktorer för att drabbas av en förlossningsdepression

• Tidigare förlossningsdepressioner
• Tidigare depressioner
• Dåligt stöd från partner och/eller omgivning
• En ängslig personlighet
• Svåra livshändelser
• Svåra PMS-besvär
• En traumatisk förlossningsupplevelse
• Problem med amningen
• För lite sömn och återhämtning

Om man har en förlossningsdepression är det vanligt att man

• känner sig nedstämd och är extremt trött
• har svårt att känna glädje inför barnet
• har skuldkänslor och upplever känslor av hopplöshet
• får humörsvängningar, har ångest och sömnproblem
• känner stark oro eller till och med panik
• får svårt att koncentrera sig
• drar sig tillbaka från familj och vänner
• får störd aptit.

Vad ska jag göra om jag tror att jag har en förlossningsdepression?

Det är så viktigt att få hjälp direkt, symptom på depression tenderar att förvärras om du inte får hjälp. Det är också superviktigt att komma ihåg att tillståndet och känslorna uppkommer utan viljepåverkan och att med rätt insatser har du goda möjligheter att snart må bättre. Så tveka inte att söka hjälp!

Råd till dig som drabbats:

• Ta hjälp så att du kan vila.
• Återhämtning och sömn är din allra första prioritet.
• Får ovanstående råd inte snabb effekt kan samtalsterapi hjälpa.
• Du har rätt till sjukpenning när du har föräldrapenning om du är sjuk och din förmåga att vårda barnet är nedsatt med minst 25 procent, samt att du har en fastställd sjukpenninggrundande inkomst

Vilken hjälp kan jag få?

Det finns många behandlingsformer för förlossningsdepression. Det vanligaste är att sjuksköterskan på barnvårdcentralen hjälper till att leda dig rätt så att du kommer i kontakt med en kurator, en terapeut eller psykolog. Sedan kommer ni tillsammans att planera vad som funkar bäst för just dig.

I vissa fall kan även läkemedelsbehandling behövas som ett komplement till samtalsterapin. Det viktiga är att du ber om hjälp – för den finns där för dig. Du kan även själv söka upp en psykolog men säkerställ innan att personen har erfarenhet inom området.

EPDS – screening för att identifiera förlossningsdepression

Hälso- och sjukvården erbjuder screening med ett självskattningsformulär med 10 frågor (EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale) för att identifiera depressionsymptom hos nyblivna mammor. Om behov finns bör mamman remitteras vidare till en psykolog, till en läkare på vårdcentralen eller till psykiatrin. Kontakt tas i vissa fall även med spädbarnsverksamheten och socialtjänsten. Det är viktigt att komma ihåg att tillståndet uppkommer utan viljepåverkan och att med rätt insatser har tillståndet en god prognos.