Rädd för att bada

Barns minne fungerar lite annorlunda mot vuxnas: En negativ händelse kan göra att barnet förknippar en liknande aktivititet med obehag. Att ett barn blir rädd för att bada kan bero på en händelse som ändrar barnets så kallade "schema" för just den upplevelsen.

Det är alltid svårt att veta vad som är fel när ett barn inte kan språkligt uttrycka sitt obehag. Det enda en förälder kan göra är då att göra olika tolkningar av situationen.

Teoretikerna brukar säga att barns minne fungerar lite olika mot en vuxens från denna ålder och upp till några års ålder. Nämligen att barnet sammanfattar alla händelser som påminner om varandra som en och samma, till exempel att upplevelsen "att leka tittut", "att äta" och "att bada" är en och samma varje dag.

Upplevelsen av ett bad kan t ex innebära följande för det lilla barnet:

"Mamma eller pappa håller mig på ett liknande sätt, mjukt men samtidigt tryggt och stabilt. Mamma eller pappa skrattar och ler mot mig när jag badar. Vattnet känns på ett liknande sätt mot min kropp, känslan är samma, jag känner en känsla av välbefinnande i min kropp när jag sänks ner i det varma vattnet."

Sammantaget ser barnet "att bada" upplevelsen som något positivt. Psykologerna säger att barnet har ett "schema" för badupplevelsen.

Negativt "schema"

Sedan kanske det händer något vid en badning: Barnet halkar till så någon förälder får ta lite hårt i honom eller henne, barnet hamnar med huvudet under vattnet, vattnet känns för kallt eller för varmt, barnet har ett litet sår som svider någonstans av tvålen så det upplevs obehagligt.

Föräldrarna tänker kanske på något ledsamt och ser inte glada ut och så vidare. Detta kan göra att upplevelsen inte blir vad den brukar vara. Detta kan leda till att schemat förändras "att bada" blir förknippat med något negativt. Fortsätter man bada som vanligt några gånger igen, så kommer det positiva schemat kunna upprättas igen.

Naturligt med olust emellanåt

Det är omöjligt att undvika att något nytt inträffar då och då och därför är det också vanligt att barn reagerar med olust mot sådant som de brukar gilla från och till.

Om barnet varit lite mer "kinkigt" i allmänhet är det också ett välkänt fenomen att när allmäntillståndet är nedsatt kan olika favoritsysselsättningar uppskattas mindre. När ett barn är sjukt eller speciellt trött tål det mindre stimulering, det gillar kanske inte så annars omtyckta kasta-upp-i-luften-lekar eller verkar inte uppskatta att träffa favoritmormor.

Det är inte otänkbart att barnet på grund av en förkylning eller tandbildande plötsligt ogillar sitt bad. Om barnet har lite förhöjd temperatur kanske det inte känns som det brukar i kroppen, att bada.

Faktagranskad av: Eva Hoff, utvecklingspsykolog