Sittvagn, joggingvagn eller paraplyvagn

Ska ni köpa sittvagn? Eller ny paraplyvagn? Självklart vill ni ha en säker, lätthanterad, hållbar vagn – som är överkomlig i pris.

Här får du de viktigaste tipsen om säkra och praktiska sittvagnar.
Är ni ute efter liggvagn – läs gärna om att Välja en bra barnvagn – goda råd.
Även artikeln om Så slipper du få barnvagnen stulen.

Bör barnet åka framåt eller bakåt?

Det råder delade meningar om huruvida små barn bör få åka framåt, eller om de bör ha tryggheten av att se sin förälder då de sitter bakåtvända. Modern barnpsykologisk forskning visar dock att barnet är mest intresserad av att kommunicera med sin vårdnadshavare. Barn som åker baklänges skrattar oftare, utvecklar språket bättre och har visats ha lägre puls jämfört med barn som dras framlänges.

Sittvagnar och joggingvagnar

En bra sittvagn får inte tippa lätt, det ska inte finnas risk för klämskador, den ska vara lätt att manövrera och hanterbar även som hopvikt. Dessutom ska den vara robust och tillverkad av miljövänliga material.

Klassiska fyrhjuliga sittvagnar har stora fasta hjul, men det finns även modeller med svängbara framhjul.
Vissa barnvagnar kan vara bökiga att hantera på buss och tåg.
Andra har fått kritik för krångliga säkerhetsselar.

De trehjuliga joggingvagnarna körs normalt i högre fart än vanliga barnvagnar, och får varken riskera att välta eller att klämma barnet på något sätt. De trehjuliga vagnarna är generellt något smidigare – och något mindre stabila.
Råd & Rön lät testa fem trehjuliga s k joggingvagnar för några år sedan. Förutom mekaniska och kemiska provningar i labbmiljölät man också en testpanel jogga en runda med vagnarna.
Bäst i test var Performance (Baby Jogger, ca 6000 kr), sämst var Kid 1 (Croozer, ca 5000 kr), som riskerade att kunna fällas ihop plötsligt p g a en opålitlig låsmekanism. Baby Jogger fick höga poäng även Testfaktas test från 2016 – den var mycket slitagetålig och fick extra poäng eftersom det var så lätt att fälla ihop.

Vid köp av sittvagn – checklista

Testa några vagnar själv i butiken! Kontrollera följande:

• Passar modellen för de aktiviteter som kommer ni att använda vagnen mest till (köpa hem mat, körning i terräng, låta barnet sova i, jogga)?
• Verkar bromsarna bra?
• Är vagnen lättmanövrerad?
• Är säkerhetsselen enkel att knäppa och knäppa upp? ´
• Är tyget tåligt och tvättbart eller avtorkbart?
• Varukorgen – är den lätt åtkomlig, tillräckligt stor?
• Är vagnen lätt att vika ihop på bussen?
• Får den plats i bilens bagageutrymme?
• Vill ni att barnet ska kunna åka både bakåt och framåt, är vagnsdelen vändbar?
• Är vagnen tippsäker även om man hänger något på handtaget?

Bäst och sämst sittvagnar i tester 2016

Konsumentverkets Råd & Rön undersöker i sina återkommande tester hur barnvagnar är att köra, bromsarnas kvalitet och en rad andra saker. 2016 testades en rad duovagnar, alltså barnvagnar med både ligg- och sittfunktion beroende vilken insats man väljer.

Samma år fann Råd & Rön också en rad cancerframkallande och hormonstörande ämnen som polycykliska aromatiska kolväten (PAH), klorerade paraffiner, flamskyddsmedel, i flertalet testade barnvagnar.

Bara två märken av sju erbjöd giftfria barnvagnar i år 2016 års test: Stokkes Trailz och Emmaljungas Edge Duo respektive Duo S Air.
Märkena Mountain Buggy, Trille, Crescent, Kronan och Bugaboo innehöll giftiga ämnen på ett eller flera ställen. Alla hade höga halter av kolvätena, PAH, i sina handtag.
Totalt fanns det mest skadliga kemikalier i Mountain Buggys Urban Jungle-sittvagn.

Kronans sittvagn kunde inte fällas ihop med insatsen i, vilket också gav ett praktiskt minus hos Råd & Rön.
Men i Testfaktas undersökning av sittvagnars hållbarhet, också från 2016, fick Kronans sittvagn högst poäng av åtta testade modeller. Den hade hållit bäst efter 30 mil på ett rullband med ojämnheter.
I samma test hörde Stokkes sittvagn till de som blivit rangliga efter mycket slitage, dessutom ansågs bagagekorgen för liten för denna barnvagn.

Hos Testfakta fick både Emmaljungas och Moweos sittvagnar en allvarlig anmärkning om att barnet kan tänkas komma åt skumplasten under tyget, och bita loss delar. Har du en sådan vagn kan detta vara bra att vara extra uppmärksam på just detta – om barnet får i sig skumplast kan det leda till kvävning.

Bäst kvalitet hänger inte alltid på märke och pris. Testvinnarna hos Råd & Rön, Stokke och Emmaljunga, ligger på runt 10 000 kr. Billigast var Trille och Crescent, runt 5000 kr, som dock inte alls hamnade i botten vad gällde poäng.

Mer om Råd & Röns test av duovagnar hittar du här (kostar 45 kr) där du också kan söka andra tester hos Råd & Rön.
Testfaktas test av sittvagnar hittar du här – gratis.

Paraplyvagnar – tester och tips

Paraplyvagnen ska vara lätt att ta med sig på resa eller på bussen, men ändå kännas säker och stabil när barnet sitter i den. Den ska dessutom vara någotsånär smidig att svänga och manövrera.
När du köper vagn, fråga gärna om du får testa att köra omkring lite i affären med barnet i. Kolla om barnet kan klämma sig någonstans (och om du själv klämmer dig när vagnen ska fällas ihop!)

I Råd & Röns test från 2014 blev Chiccos Liteway Bäst-i-test, följd av den något robustare och något dyrare Maclarens Techno XT.
2ME:s paraplyvagn Sulky Bergen/Nice fick sämst betyg, främst beroende på att vagnen innehöll tio gånger så mycket hormonstörande ftalater som barnprodukter får göra.

Okej i säkerhetstest efter åtta mils slitage hade dessa märken och modeller: Chicco: Liteway, Maclaren: Techno XT, Chicco: Echo och Babyzen: Yoyo 6+.

Oanvändbara eller instabila efter så lång tids användning var dessa:
Babyzen: Yoyo, Basson Baby: Travel One, BabyTravel: Bombay XL, 2ME: Sulky Bergen/Nice.

Sex av sju vanliga paraplyvagnar uppvisade för övrigt stora brister i kvaliteten när Testfakta lät göra en genomgång för några år sedan. Två av vagnarna ansågs direkt farliga. Redan efter det andra delprovet i Testfaktas test hade fem av sju vagnar gått sönder så pass mycket att de inte kunde fullfölja testerna. Förhoppningsvis har tillverkarna åtgärdat vissa brister sedan detta test publicerades.

Uppdaterad april 2017

Författare:
Åsa Fagerström, medicinjournalist