Familjen

Kloka tips & goda råd för en tryggare vardag

Program mot psykisk ohälsa

shadow

I skolor och på familjemottagningar används en rad olika program för att stärka barn så att de ska slippa få psykiska besvär i framtiden.

De kallas sådant som Coping with Stress, SET, KOMET, De otroliga åren m m. Programmen kan ha lite olika mål: Att lära barn hantera impulser och aggressivitet, eller ångestkänslor, ängslan och depressiva tankar. Men hur bra fungerar dessa program egentligen?

Psykisk ohälsa är numera ett av de största hälsoproblemen bland svenska barn och ungdomar. Det handlar oftast om tonåringar som mår dåligt, men man befarar att problemen kan grundläggas långt tidigare.

Därför finns det idag mer än 100 olika slags program för att förebygga psykiska problem redan innan de hunnit bli till sjukdom. I de flesta program ingår utvalda övningar och samtalsämnen, för vissa finns kursmaterial och böcker.

En del skolor har inte investerat i något särskilt program, men diskuterar ungefär samma ämnen under schemalagd ”livskunskap”.

För alla barn – eller bara vissa

En del ”generella” program, som SET och DISA, används för alla barn i vissa skolor eller klasser.
Andra, t ex Coping with Stress, KOMET, COPE eller Increadible Years, är till för barn som anses löpa större risk för att få problem.

Den bedömningen kan utgå ifrån hur ett visst barn beter sig, eller på grund av att han eller hon tillhör en viss grupp, t ex bor i ett särskilt utsatt område.

Sedan finns det en hel del program som inte ges via skolan, utan används t ex på familjemottagningar dit rådvilla föräldrar kan vända sig med sina barn.

Utagerande eller inåtvända problem

Vissa barn och unga har besvär med utagerande problem – trots och aggressivitet som är vanligast hos pojkar. Andra barn visar oro eller ängslan, och risken finns att de utvecklar allvarlig ångest eller depression om de inte får hjälp. Därför brukar man dela upp programmen utifrån om de är tänkta att förhindra utagerande eller inåtvända problem.

En genomgång visar att vi egentligen inte vet mycket om vad programmen ger för resultat. Och att vissa åtgärder, som att klumpa ihop ”stökiga” pojkar i grupper, faktiskt har en motsatt effekt mot vad man vill uppnå.

Vilka program bör man satsa på?

År 2010 gjorde svenska experter en vetenskaplig genomgång av alla studier som gjorts på de program som används för att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga. De kunde konstatera att det trots finns lite vetenskapliga bevis för att några av de program som används idag har positiva effekter.

Experterna kom fram till att det finns vissa program som det finns mer anledning att satsa på än andra, nämligen de fem som nämns här nedan. Det sistnämnda, FRIENDS, används ännu inte i Sverige (det Friends-program som idag finns i många skolor är ett helt annat, och syftar till att förebygga mobbning). Utöver dessa fem har det tillkommit lovande resultat för det svenska KOMET-programmet sedan genomgången gjordes.

• Family Check-Up – ett program som ”inkörsport” för ytterligare åtgärder

• Triple P – som riktat program för att förebygga utagerande beteende

• De otroliga åren (Incredible Years) – som riktat program för att förebygga utagerande beteende

• Coping with Stress (som heter DISA i Sverige) – för att förebygga depression

• FRIENDS – som generellt program för att förebygga ångestproblem

Här hittar du SBUs sammanfattning om programmen.

Text:
Åsa Fagerström, medicinjournalist

Här kan du läsa vidare

Läs mer om grundtrygghet och självkänsla hos barn och unga.

shadow

Terrorhot - hantera barns rädslor rätt

Hur pratar man med sitt barn om terrorhot eller terrorattacker? Psykologen tipsar om hur du hanterar barns oro på ett bra sätt.

Läs mer
shadow

BMI och övervikt hos barn

Är vårt barn överviktigt? Här hittar du BMI och viktgräns för vad som räknas som övervikt i olika åldrar.

Läs mer