Familjen

Kloka tips & goda råd för en tryggare vardag

"Extra" vaccinationer

shadow

Späda och små barn kan bli lika sjuka som äldre av influensa. Risken att hamna på sjukhus är lika stor som för personer över 65 år. Och det finns fler sjukdomar som kan förebyggas genom frivillig vaccinering, till exempel TBE, magsjuka orsakad av rota-virus och hepatit B.

Det svenska barnvaccinationsprogrammet ger skydd mot en rad viktiga sjukdomar. Men vilka ”extra” vaccinationer kan vi överväga för våra barn?

Influensa

Den influensa som i regel dyker upp inför vintersäsongen ser olika ut år från år. Den kan vara rejält besvärlig, men går i regel över på en vecka. Även om barn, precis som vi vuxna, kan få snuva, värk i kroppen, hosta och hög feber, så uppfattar förmodligen många föräldrar symptomen som en elak förkylning.

Men små barn är effektiva smittspridare; de drabbas i regel tidigt under influensasäsongen och har möjligen också en högre så kallad ”attack rate”, dvs andelen som insjuknar blir högre än bland andra som utsätts för viruset.

Dessutom utsöndrar barn virus under längre tid, och i större mängd, än vuxna. Om syskon och föräldrar blir smittade blir det en hel del sjuk- och VAB-dagar (vård av barn).

Komplikationer som luftvägsinfektioner, öroninflammation eller feberkramper kan leda till läkarbesök och i vissa fall vård på sjukhus.
Forskningen visar att barn upp till sex års ålder får mer långvariga influensabesvär, och fler komplikationer, än större barn, eller vuxna.
Sammantaget finns det alltså en rad goda skäl för att vaccinera sitt barn mot influensa, anser Folkhälsomyndigheten. Men det kan bli svårt att få barnavårdscentralerna att hinna med en extra vaccinering av alla barn varje höst om Folkhälsomyndigheten skulle finna att det vore lämpligt. Tills vidare rekommenderar man att alla barn som tillhör en riskgrupp ska influensavaccineras men inte på BVC, plus barn till föräldrar som själva väljer vaccinering.

En fördel med influensavaccinerna är att de anses säkra, eventuella biverkningar är i regel överkomliga – lätt feber, halsont. Misstankar om ökad risk för astma utreds, men har inte kunnat bekräftas.

För vaccinet Pandemrix, som användes för vaccinering mot den nya influensan H1N1 2009/2010, finns däremot en riskökning för den allvarliga sjukdomen narkolepsi. Sambandet anses klarlagt för barn, men har inte kunnat ses hos vuxna som vaccinerades under denna epidemi.

Influensavacciner är knepiga att framställa eftersom det finns så många olika typer av influensavirus, och nya varianter kommer ständigt till. Men vaccinerna blir allt bättre: Den nyaste varianten, en nässpray med försvagat, levande virus, anses ge uppåt 90-procentig skyddseffekt.

Fästingburen hjärninflammation, TBE (Tick Born Encephalitis)

TBE orsakas av ett virus, som också finns hos gnagare och hjortdjur. Viruset överförs till människan genom fästingbett.
Det finns två TBE-vacciner för barn och unga (Encepur Barn och FSME-Immun Junior), och båda kan ges till barn från ett års ålder.

För att grundvaccinera ger man sprutor vid tre tillfällen. För bästa skydd bör man vaccinera under den kalla delen av året. Det finns också ett snabbare vaccinationsschema om det brådskar, men det garanterar inte ett lika gott skydd som det förstnämnda.
Skyddet kan sedan byggas på med en påminnelsevaccination med några års intervall.

Biverkningarna är lindriga, t.ex. lokal svullnad på injektionsplatsen och feber efter några dagar. Barn har i regel bra immunsvar på TBE-vaccin och får ett gott skydd.

Rotavirusvaccinering – obligatorisk i Finland

Rotaviruset är ett annat, ständigt aktuellt virus. Det kan ge diarréer, magont, kräkningar och ibland svår uttorkning. Alla barn i världen drabbas någon gång av rotavirus och utvecklar då så kallad gastroenterit, alltså en inflammation i mage och tarm.
Viruset dödar årligen omkring en halv miljon barn i världens fattiga länder, oftast i kombination med undernäring. Även om en ”maginfluensa” sällan är farlig i länder som Sverige är det årligen många barn som läggs in på sjukhus på grund av rotavirus; fler än två tusen under fem års ålder.

Flera länder, bland annat Finland, Belgien och USA, har infört vaccin mot rotavirus i sina nationella barnvaccinationsprogram. Vaccinet ges som en sockerlösning i munnen vid 2, 4 och 6 månaders ålder.

Vaccinering mot rotavirus erbjuds idag på BVC i några landsting och regioner. Folkhälsomyndigheten har nyligen lämnat underlag till regeringen som beslutar om och när rotavirusvaccin kan införas i det allmänna vaccinationsprogrammet i hela landet.

TBC – Tuberkulos

Tuberkulos, tbc, är en sjukdom som vi sett två utbrott av under senare tid på svenska förskolor. Idag erbjuds skydd mot tbc, så kallad BCG (Bacillus Calmette-Guérin-vaccin), bara för de barn som löper ökad risk för att utsättas för smitta.
Det gäller i första hand barn till invandrare från sådana länder där tbc fortfarande är vanligt.

I vissa förorter till Stockholm BCG-vaccineras i princip alla barn. Barn med föräldrar eller nära anhöriga som haft tuberkulos brukar också rekommenderas detta skydd.
Att man inte vaccinerar alla barn beror på att vaccinet ingalunda är biverkningsfritt, den som har ett nedsatt immunförsvar kan till exempel få en tbc-infektion som ger benröta.

Är barnet över tre år vaccinerar man aldrig utan att först kontrollera ifall det redan finns en immunitet. Då får barnet en spruta (s.k. PPD eller tuberkulintest) och så väntar man tre dagar – blir det en reaktion kring stickstället behövs ingen vaccination.
BCG-vaccinet ger egentligen inte något särskilt bra skydd mot tbc över lag. Dock anses det förebygga de allra farligaste tuberkulosformerna – miliartuberkulos och hjärnhinneinflammation – som i första hand drabbar små barn.

Hepatit B

Hepatit B är en allvarlig sjukdom som i första hand förekommer i fattigare länder. Idag erbjuds hepatit-vaccinering på BVC av alla barn med invandrarbakgrund, från länder med hög förekomst av hepatit BVC. Men allt fler landsting erbjuder idag vaccination av alla barn oavsett bakgrund på BVC. Hepatit B smittar via blod och kroppsvätskor, t ex genom sprutor eller sexuella kontakter. Hepatit B är mer smittsamt än t ex HIV.

Twinrix Paediatric ger skydd mot både hepatit A och B om de ges vid tre tillfällen efter det första levnadsåret, men man vet ännu inte om effekten är livslång eller ifall immuniteten måste ”fyllas på”.

Nästan 500 personer smittas årligen av hepatit B genom intravenöst missbruk eller sexuellt. Risken att smittas via sexuella kontakter gäller inte minst ungdomar som reser utomlands.

Pneumokocker

Pneumokocker är en vanlig bakterie som barn kan råka ut för, och som ger lunginflammation, öroninflammation och i sällsynta fall även hjärnhinneinflammation.

Numera finns det ett vaccin som skyddar mot de vanligaste och mest sjukdomsframkallande, så kallade invasiva, typerna av pneumokocker hos barn.
Pneumokockvaccin är numera infört i det allmänna barnvaccinationsprogrammet.

Uppdaterad mars 2017

Granskad av:
Gudmund Stintzing, barnläkare, docent

Föräldrar måste själva ta ställning

Gudmund Stintzing, barnläkare och tidigare barnhälsovårdsöverläkare i Stockholm, anser att alla föräldrar bör tacka ja till de vaccinationer som erbjuds inom ramen för det allmänna programmet. Och dessutom till de eventuella ”extra” vacciner som barnhälsovården kan föreslå.
– Föräldrar som bor i invandrarrika områden erbjuds att vaccinera sitt barn mot både tbc och hepatit B. Jag skulle definitivt tacka ja till dessa vacciner, som ger extra skydd mot två allvarliga sjukdomar.
Inte heller är det fel att på eget initiativ se till att barnet vaccineras mot influensa, hepatit B eller rotavirus, menar han. Eftersom Gudmund Stintzing själv varit involverad i forskningen om diarrésjukdomar bl.a. kring rota-virus, skulle han gärna se att fler vaccinerade sig mot det sistnämnda.
– Men det är med vaccin som med allt annat, intresset för att vaccinera sig går i vågor. Efter en period av misstro mot vacciner vill nu människor skydda sig mot allt fler sjukdomar.
I vissa fall handlar det kanske om att vi vill minska antalet sjukdagar av ekonomiska och praktiska skäl, funderar han. I andra fall handlar det om att vi reser allt mer och ger virus och bakterier lift över jordklotet. Det viktigaste skälet är ändå att skydda det enskilda barnet mot sjukdom och lidande.

Vacciner vi saknar

Det finns några smittämnen som det vore särskilt angeläget att vi hade vaccin emot men som vi får vänta på ännu ett antal år.
Hit kan vi t.ex. räkna vaccin mot RS-virus som ger svår lunginflammation hos späda barn, vinterkräksjuka (orsakas av calicivirus) och borreliabakterien som bland annat kan orsaka fästingburen hjärnhinneinflammation och ansiktsförlamning.

Läs gärna expertsvar om:

Små barn och vaccination inför utlandsresa

Är influensavaccinet säkert?

Vattkoppor en gång till?

Smitta vaccinerade barn med vattkoppor?

• Kikhosta – vaccinera gravid?

• Är influensavaccinet säkert?

• Sydostasienresa under graviditet

• Ovaccinerad, gäller försäkringen?

• Virus och bakterier – vad är skillnaden?

shadow

Risker med vacciner

Vad finns det för biverkningar av olika vacciner? Och när bör man tacka nej till vaccination? Läs Familjens fakta och goda råd.

Läs mer
shadow

Fallolyckor

Upp till tre års ålder sker de flesta fallolyckor inomhus. För lite större barn handlar det oftare om fall från exempelvis cyklar, gungor och studsmattor.

Läs mer