Familjen

Kloka tips & goda råd för en tryggare vardag

Tvångstankar, tvångshandlingar och tvångssyndrom hos barn

shadow

Tvångstankar är återkommande tankar som inte går att resonera bort. Ofta väcker de äckel, skam eller rädsla hos barnet. Resulterar de i tvångshandlingar kan det handla om ett tvångssyndrom, OCD (obsessive compulsive disorder).

Enstaka tvångstankar kan drabba alla. En rädsla för att göra något fullständigt galet, såsom att själv hoppa eller knuffa ner någon från ett stup. Sådana tankar kan vi i regel stå emot, och de försvinner oftast lika fort som de dyker upp.

Andra tvångstankar kan innebära en ångest som kräver en ritual för att allt ska kännas bra, en så kallad tvångshandling. Handlingarna kan bestå i allt från att tvätta händerna hundra gånger om dagen till mer osynliga ritualer såsom att upprepa vissa ord för sig själv.
Är problemen stora brukar man tala man om ett tvångssyndrom.

Tvångssyndrom – vem drabbas?

Det finns två perioder i livet då tvångssyndrom debuterar oftare än annars; dels i 10-årsåldern, dels i 20-årsåldern. I enstaka fall kan det uppkomma hos barn under tio år. Tvångssyndrom är vanligare hos pojkar än hos flickor.
Orsakerna till tvångssyndrom är inte klara.

Tvångssyndrom kan ingå som en del av problembilden vid ångesttillstånd, personlighetsavvikelser, depression och autism.

Tvångssyndrom kan styra hela vardagen

Tvångsmässigheten dyker ofta upp efter en period av påfrestande händelser av något slag – men inte alltid. Ett tvångssyndrom kan utvecklas långsamt och varvas av perioder helt fria från tvångshandlingar. Men i andra fall kan ett tvångssyndrom uppkomma plötsligt.

Tankarna och de tvingande procedurerna är ofta en ständig källa till oro och irritation. De kan komma att styra och försvåra vardagen både för barnet och för resten av familjen.
Ett allvarligt tvångssyndrom tar mycket tid i anspråk, normalt minst någon timme per dag.

Tvingande ritualer för att minska oro

Vid tvångssyndrom har irrationella tvångstankar alltså fått sådant fäste att de börjat gå rundgång och leda till tvångshandlingar – så kallade ritualer.
Barnet kan t ex vara vettskrämt för att smittas av en sjukdom och börja tvätta händerna extremt ofta, så att händerna blir nariga och lek eller andra aktiviteter ständigt avbryts. Det kan också handla om att hen måste röra vid vissa saker på ett visst sätt, ett bestämt antal gånger, eller i en särskild ordning.

Andra vanliga tvångstankar bygger på rädsla för att skada en annan person, eller att en familjemedlem ska råka ut för en olycka. Barnet kan till exempel känna att det måste upprepa en ramsa eller vissa ord för att förhindra en katastrof.

Barnet kan också begära upprepade försäkringar från andra om att en viss sak verkligen är gjord, ”Är det riktigt säkert att…?” eftersom det inte vågar lita enbart till sina egna sinnesintryck.

Den överhängande känslan av obehag brukar lätta då barnet utfört sin ritual, men tvångsbeteendena kan bli så många och krävande att vardagen inte fungerar.

Hur kan man få hjälp?

Tvångshandlingar som utförs som mentala ritualer är givetvis inte så lätta att få syn på som fysiskt påtagliga tvångshandlingar, men kan ta mycket av barnets energi och glädje. Det är viktigt att känna igen symtomen så att barnen kan undersökas, utredas och få den hjälp som faktiskt finns att få.

Kognitiv beteendeterapi har visat sig fungera bra vid tvångssyndrom. Där lär sig barnet att steg för steg möta det som känns obehagligt utan att ta till ritualer eller tvångshandlingar. Andra typer av psykoterapi används också, liksom behandling med läkemedel.

Fysisk aktivitet är ett sätt att minska ångest och kan därmed underlätta för barnet att stå emot obehagliga tankar och tvånget på ritualer.

PANS och PANDAS – plötsligt tvångssyndrom

Något som brukar debutera både akut och dramatiskt är PANS (Pediatric Acute-onset Neuropsychiatric Syndrome) eller PANDAS (Pediatric Autoimmune Neuropsychiatric Disorder associated with Streptococcal infection).

Denna typ av tvångssyndrom har satts i samband med en vanlig infektion, till exempel halsfluss med streptokocker. Här angrips nervvävnaden, vilket ger plötsliga och allvarliga beteendeförändringar, i regel någon slags tvångssyndrom. Insjuknandet kan ske på två, tre dagar. Barnet får ångest och blir förändrat i sin personlighet, får tvångstankar och börjar utföra tvångshandlingar. Vissa barn kan få tics, skrivsvårigheter, separationsängslan, gångsvårigheter eller yrsel.

Det tycks framför allt vara förskole- och skolbarn som drabbas. PANS/PANDAS tros i enstaka fall kunna debutera i högre åldrar, t ex vid svår anorexi.

Penicillin kan behövas, men under betydligt längre tid än vid vanliga infektioner. Antibiotikaterapin kan då kombineras med en rad andra medicinska behandlingar. Det är alltså viktigt att dessa barn får rätt hjälp. I många, kanske en tredjedel av fallen, går tillståndet tillbaka.

Text:
Åsa Fagerström, medicinjournalist

Faktagranskad av:
Gudmund Stintzing, barnläkare, docent

shadow

Ångest och oro

Ångest hos ett barn kan övergå i vrede mot andra för att minska obehaget. Om barnet alltid klandrar sig själv kan ångesten istället leda till depression.

Läs mer
shadow

Välj rätt flytväst

En bra flytväst kan rädda ditt barns liv. En räddningsväst håller barnets huvud över ytan om det är medvetslöst. Tips och testresultat hittar du här.

Läs mer