Familjen

Kloka tips & goda råd för en tryggare vardag

Kikhosta

shadow

Kikhosta (pertussis) är en besvärlig barnsjukdom eftersom den är långdragen och kan vara farlig särskilt för spädbarn yngre än sex månader.

Smittämnet bakom kikhosta är en bakterie (Bordetella pertussis).

Symtom

Kikhosta börjar som en vanlig förkylning med snuva och rethosta men ingen eller bara lätt feber. Symtomen uppträder 7 – 14 (21) dagar efter smittotillfället.

Efter en eller ett par veckor förvärras hostan, särskilt nattetid och barnet börjar ”kikna”, d v s får så kraftiga hostattacker så att det tappar andan och kiknar – därför namnet kikhosta. Efter attacken drar barnet in luft med ett ljudligt väsande. Det bildas rikligt med slem och ofta kräks barnet i samband med hostattacken.

Den första veckan är hostan relativt måttlig, sedan blir den värre för att i det typiska fallet kulminera efter tre veckor. Kikhosta kan vara mycket långdragen, upp till tio veckor. Infektionen har då gått över för länge sedan men kikhostebakterien bildar ett nervgift som kan påverka hostreflexen under så lång tid.

När är barnet friskt?

Normalt sett anses barnet icke smittsamt efter fyra, som mest sex veckor även om hostan fortsätter. Barnets allmäntillstånd avgör när det kan återgå till förskola/skola.

Behandling

Barn som är hemma behöver mycket omvårdnad och tillsyn och bör inte sova ensamt.
För att underlätta för ett litet barn under hostattackerna, lägg barnet med sängens huvudända upphöjd med hjälp av en kudde under madrassen.
Ibland behöver spädbarn med kikhosta läggas in på sjukhus under sjukdomens mest akuta fas.

Låt gärna barnet vara ute i friska luften. Det har en dämpande inverkan på hostan och gör attackerna lindrigare.

För barn i alla åldrar innebär kikhostan svårigheter att äta. Det sjuka barnet kräks ofta efter hostan men också i samband med maten. Överge de vanliga mattiderna och mata barnet då det lugnat sig efter en hostattack eller kräkning. Ge lättuggad och lättsmält mat i små portioner. Servera maten med korta mellanrum, litet i taget.

Det finns ingen effektiv hostmedicin mot kikhosta.

Låt inte någon röka i barnets närhet!

Komplikationer

hjärninflammation.

När bör man kontakta sjukvården?

Kontakta sjukvården ifall

• barnet får andningsuppehåll och ansträngd andning med mycket slem i luftvägarna.

• barnet har stora svårigheter att amma eller äta.

• barnet får feber efter att ha varit feberfritt eller om det verkar allmänt påverkat och har svårigheter att andas även mellan hostattackerna – det kan det vara tecken på lunginflammation.

• du har ett spädbarn som har utsatts för kikhosta eller visar symptom på kikhosta. Läkaren gör en bedömning och sätter eventuellt in behandling med antibiotika.

Spädbarn yngre än sex månader som utsatts för smitta får antibiotika (erytromycin) förebyggande. I bästa fall får barnet då inga eller bara lindriga symtom på kikhosta. Barn äldre än sex månader får antibiotika vid tidiga symtom. Ges antibiotika senare i sjukdomsförloppet har det ingen effekt på symtomen, men kan däremot minska smittspridningen.

Barn med kroniska sjukdomar i luftvägar och hjärta kan också behöva tidig antibiotikabehandling.

Smitta

Kikhosta är en mycket smittsam infektion. Smittan sprids som s.k. droppsmitta. Smittsamheten är störst i början av sjukdomen redan innan man vet att det handlar om kikhosta och klingar sedan av. Efter fyra veckor är smittsamheten obefintlig och helt borta efter sex veckor. Det är viktigt att spädbarn skyddas mot smitta från äldre syskon och andra barn med misstänkt kikhosta.
Kikhostan finns fortfarande i vårt samhälle. Den sprids av unga eller vuxna med långdragen hosta som normalt inte vet om att de bär på smittan.

När en gravid kvinna haft kikhosta eller vaccinerats så överförs ändå inte immunitet till det nyfödda barnet. När en gravid kvinna, som inte haft kikhosta smittas i slutet av graviditeten finns risken för smitta av det nyfödda barnet. Läkare bör då avgöra om det behövs förebyggande antibiotikabehandling.

Immunitet och vaccinationer

Genomgången kikhosta ger inte livslång immunitet och därför kan man drabbas igen. Unga vuxna saknar skydd mot kikhosta eftersom de i regel inte fått kikhostevaccin. Vaccin mot kikhosta har funnits sedan femtiotalet men vaccination upphörde under några år då vaccinet var ineffektivt och hade oönskade biverkningar. Efter utprövning av olika vacciner infördes ett bättre vaccin i hela landet 1996.
Vaccin mot kikhosta ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet, som erbjuds alla barn på BVC och elevhälsan. Vaccinet ger ett gott men inte hundraprocentigt skydd. Men om sjukdomen bryter ut trots vaccination blir symtomen lindrigare.

Det krävs tre sprutor under första levnadsåret för att ge bästa möjliga immunitet, som då håller ungefär fem år. Alla barn erbjuds kikhostevaccin tillsammans med vaccin mot difteri och stelkramp vid 3, 5 och 12 månaders ålder på BVC. Det räcker sedan med två påminnelsedoser, en fjärde spruta i 5-årsålder och en femte i årskurs 8 eller 9, för att ge immunitet upp i vuxen ålder.

Uppdaterad juni 2016

Text: Barbro Ernemo, journalist

Faktagranskad och bearbetad av:
Gudmund Stintzing, barnläkare, docent

 

shadow

Körtelfeber - mononukleos

Hos yngre barn ger körtelfeber oftast så lindriga symtom att sjukdomen förbises. Hos ungdomar och vuxna kan sjukdomen vara både besvärlig och långdragen.

Läs mer
shadow

Gravid vecka 40

Det är dags för förlossning när som helst, och du är förmodligen otålig. Men det kan mycket väl dröja – först efter vecka 42 räknas barn som ”överburna”.

Läs mer