Familjen

Kloka tips & goda råd för en tryggare vardag

Hjälp ditt barn att utveckla sin inre föreställningsvärld

shadow

Den inre föreställningsvärlden är viktig för människans trygghet. Utvecklingen av en rik sådan kräver en sak som blir allt svårare att få – begränsning av yttre stimuli, det vill säga lugn och ro.

I barnets inre föreställningsvärld samlas erfarenheter och bilder som hjälper barnet hantera livets olika skeden och motgångar, konstaterar barnpsykologen Gunilla Källgren. Här formas bilden av det egna jaget och av andra människor:
– Ju mer utvecklad den inre föreställningsvärlden är, desto lättare är det också att ha förståelse för andra, att utveckla en empatisk förmåga. Även drömmar och fantasi finns där.

Fantasi är inte lögn för små barn

I två-årsåldern kan barn föreställa sig sådant som inte syns just nu, men faktiskt existerar ändå. Tankarna kan söka sig framåt och bakåt i tiden. De ger en bild som kan ge trygghet; ”pappa kommer och hämtar mig senare”, ”det var roligt igår”. Med tiden utvecklas allt mer komplicerade, parallella eller alternativa, scenarier i dåtid, nutid och framtid.

Ibland stämmer inte den yttre världens skeenden överens med vad som målas upp i den inre. Det kan bero på att barnet försöker göra verkligheten roligare, tryggare eller mer hanterlig med hjälp av fantasin. Runt fyraårsåldern utgör den här förmågan en viktig säkerhetsventil – ibland en räddning. Man bör vara försiktig med att kalla det för att ljuga i den här åldern, säger Gunilla Källgren:
– Det kan gälla större trauman eller små olyckor i vardagen. Om något gått på tok kan barnet brodera ut en historia, kanske om hur en leksak kommit bort, eller om hur något gått sönder. Med hjälp av den inre föreställningsvärlden blir saker och ting lite annorlunda.

Att hantera den yttre världen

I femårsåldern vidgas barnets medvetande. Verkligheten är mindre förhandlingsbar. Det kan föda en ängslan som inte funnits där förut.
– Nu är vidvinkeln på. Ett barn som utvecklas kan vara undrande, uttrycka oro för vissa saker – det är helt naturligt och inget sjukligt tillstånd. Oro i lagom dos är ett sätt att förbereda sig.
I den här åldern är det viktigt att vi som föräldrar tar ett vuxenansvar och försöker göra världen begriplig.
– Var närvarande i dina samtal med barnet, lyssna på hans eller hennes tankar och funderingar. Se varandra i ögonen.

Stimulans kräver balans

Forskning visar att dagens barn är bra på scanna av stora mängder information, att snabbt skifta fokus och hantera ”multitasking”. Den förmågan behövs i samhället. Stimulans genom yttre intryck utvecklar hjärnan – men bara till en viss gräns. Efter ett starkt ”brus” behöver barnet få tid att bearbeta intrycken och fördjupa sina tankeprocesser. Det är liksom nästa steg:
– Får barnet aldrig tid att reflektera kan det resultera i en inre tomhet. En tomhet som bara låter sig fyllas av yttre retningar och stimulans, säger Gunilla Källgren.
I dagens vardag, med tillgång till ett konstant flöde av yttre intryck, kan man behöva kämpa för att skapa balans.
– Barnet måste själv göra jobbet att hitta sig själv och få ihop en hanterbar bild av världen. Men som vuxen kan du hjälpa till genom att se till att det finns utrymme. Det är inte fråga om några konstigheter. Se bara till att barnet inte har fullt upp precis hela tiden.

Barnyoga – ska det behövas?

Idag finns det små barn som får hänga med på baby- eller barnyoga. Det kan självklart vara bra med en schemalagd, lugn paus – men det borde inte behövas, tycker Gunilla Källgren.
– Barnyogan speglar hur svårt vi vuxna själva har för att själva skapa tid och miljö för reflektion och koncentration. I vardagen, begränsa din egen mobiltid och föregå med gott exempel genom att värdesätta dina egna lugna stunder.

Leken utvecklar och fördjupar

Ett barn sätter sig inte ner och tänker, som en budda, när den inre föreställningsvärlden ska till att fördjupas. Det leker. Den fria leken utvecklar tankarna och låter barnet prova sina inre bilder.
– Stör inte barnet när det leker, försök att visa respekt. Måste du avbryta så se till att inte göra det alltför abrupt, du kan till exempel förvarna: ”Nu får du börja avsluta, vi ska äta middag strax”.

Leken utvecklas i olika åldrar:
1-3 år Härmar och leker bredvid
3-5 år Fantasilekar
5-7 år Rollekar

Att läsa för barnet får fart på de inre bilderna

En tankeprocess är som en serie av bilder, skapade av hjärnan. När barnet lyssnar på en saga skapas sådana inre bilder automatiskt:
– Mest värdefullt är det egna tänkandet, skapandet av helt egna berättelser, lekar och resonemang. Men en bra berättelse sätter fart på de där inre bilderna, säger Gunilla Källgren.

Ett tv-program utmanar inte den inre föreställningsvärlden på samma sätt, men kan plantera spännande intryck som växer vidare till egna tankar och idéer. I dataspelen serveras redan bildsatta historier som bygger på att barnet använder sin fantasi på ett planerat och i förväg programmerat sätt. Det kan vara både roligt och lärorikt. Designen med regelbundna ”belöningar” för hjärnan kan dock göra att barnet lägger mer tid på dataspel än på friare lekar, samtal eller läsning.
– Kom ihåg att den viktigaste förutsättningen för utveckling och inlärning finns i mötet med livs levande människor, men det ena utesluter inte det andra.

Text: 
Åsa Fagerström, medicinjournalist

shadow

Barn och TV-tittande

Barn under två år bör inte se på TV alls, anser flertalet experter. För större barn kan bra surf och tv ge både kunskap och nöje, men sitt gärna med och titta ibland.

Läs mer
shadow

Utslag och prickar hos barn

Prickar och utslag är vanliga hos barn: Blöjutslag, värmeplitor, matutslag, milier, hormonplitor och babyfinnar. Här hittar du en snabbguide om barns hud.

Läs mer