Barnkonventionen
Alla barn är rättighetsbärare. Rättigheterna gäller i skolan, hemma, på idrottsklubben, i sjukvården, på förskolan, ja, överallt helt enkelt. Den 1 januari 2020 blir barnens rättigheter svensk lag. De flesta har hört talas om barnkonventionen och att barn har rättigheter, men vad innebär barnkonventionen egentligen och vilka rättigheter är det som nu blir lag?
FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen, gäller alla barn under 18 år och gör klart att barn är egna individer med egna rättigheter. Barn är inte någon vuxens ägodel och ska heller inte ses som en ofullständig individ, påväg att bli vuxen och ”färdig”. Barnet har rättigheter som gäller för deras liv här och nu, oavsett var de bor, var de kommer från, vad de har för bakgrund eller hur de har det idag.
Barnkonventionen består av 54 artiklar
Barnkonventionen innehåller 54 artiklar och tre tilläggsprotokoll som beskriver vilka rättigheterna är. De handlar bland annat om barnets rätt att komma till tals, att barnets bästa ska beaktas vid varje beslut som rör barn och att barnen har rätt till liv och utveckling, lek, vila och fritid. Av dessa 54 artiklar beskriver 41 artiklar de rättigheter barn ska ha och 13 artiklar beskriver hur staterna ska arbeta med konventionen. I ett tilläggsprotokoll finns möjligheten att lägga till frågor som inte fanns med från början, eller frågor som behöver regleras. Det går inte att lyfta ut en artikel och läsa den helt skild från de andra, man brukar tala om konventionen som ”hel och odelbar”.
Barnkonventionen har gällt i 30 år
Barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling 1989 och har gällt i Sverige sedan 1990. Men arbetet för att få fram konventionen pågick under lång tid innan dess. De länder som antagit barnkonventionen har lovat att se till att varje barn som bor eller befinner sig i landet har tillgång till alla rättigheter. Länderna har också lovat att de ska använda alla resurser de har för att uppfylla den.
När Sverige skrev under barnkonventionen sa Sveriges riksdag att konventionen ska användas i beslut som rör barn, att svenska lagar ska tolkas i enlighet med konventionen och att konventionen ska ha företräde när det uppstår krockar mellan lag och konvention. Trots detta har barns rättigheter kränkts på en rad områden och det finns fortfarande mycket kvar att göra. Många menar att barnets rättigheter behöver stärkas juridiskt och det är en av anledningarna till varför riskdagen beslutat att barnkonventionen nu blir lag.
Enligt artikel 42 i barnkonventionen har alla vuxna och barn rätt att känna till de rättigheter barn har.
Här kan du läsa om vilka rättigheterna i barnkonventionen är.
Här kan du läsa mer om barnkonventionens påverkan i vardagen.
Text: Paulina Gunnardo
Beteendevetare, utbildar om barns utveckling och barns rättigheter
Barnkonventionens väg mot svensk lag
I juni 2018 röstade en majoritet i riksdagen för regeringens förslag att göra FN:s konvention om barnets rättigheter till svensk lag. Beslutet innebär ett förtydligande av att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen. Barnets rättigheter ska beaktas vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. En inkorporering av barnkonventionen bidrar till att synliggöra barnets rättigheter. Det är ett sätt att skapa en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet. Lagen träder i kraft den 1 januari 2020.
Försäkra ditt barn
Med vår barnförsäkring är ditt barn försäkrat dygnet runt mot sjukdom och olycksfall.
