Maginfluensa

Maginfluensa tillhör de allra vanligaste barnsjukdomarna. I Sverige blir tusentals barn inlagda på sjukhus varje år.

Maginfluensa är en av de vanligaste dödsorsakerna bland barn i fattiga länder. Även i Sverige förekommer enstaka dödsfall. Den vanligaste komplikationen är uttorkning (dehydrering). Risken för uttorkning är störst för späda och små barn.

Orsaker - Smitta

Maginfluensa orsakas av virus, framför allt rotavirus. Det börjar ofta med kräkningar och feber men snart dominerar diarréer. Även dessa brukar avta efter 2-5 dygn.

Ett annat vanligt virus är calicivirus, som ger vinterkräksjuka. Flera andra virus kan också orsaka maginfluensa. Insjuknandet kan ibland vara snabbt och häftigt med kräkningar och vattentunna diarréer. Inkubationstiden är i regel kort, 1 - 3 dygn. Efter omkring 5 dagar brukar spädbarn vara helt återställda, större barn ännu tidigare.

Bakterier, t ex Salmonella och Campylobacter är i Sverige relativt ovanliga orsaker till mag-tarminfektion hos barn och ger lite andra symtom än ”klassisk” maginfluensa.

Vad ska man göra?

Det är viktigt att se till att barnet får i sig tillräckligt med vätska, eftersom såväl feber som diarréer och kräkningar innebär stora vätskeförluster, som kan leda till kostråd för barn med diarré och kräkningar.

Virusorsakad maginfluensa är mycket smittsam. Smittsamheten kan minskas genom noggrann hygien, framför allt handhygien, i samband med blöjbyten, toalettbesök och måltider. Använd handsprit som komplement till vanlig handtvätt.

Vaccinering mot rotavirus erbjuds idag på BVC i några landsting och regioner. Folkhälsomyndigheten har nyligen lämnat underlag till regeringen som beslutar om och när rotavirusvaccin kan införas i det allmänna vaccinationsprogrammet i hela landet.

Uppdaterad mars 2017

Författare/faktagranskning:

Gudmund Stintzing, barnläkare, docent