Höftledsinstabilitet - luxation

Andra namn på höftledsinstabilitet är medfödd höftledsluxation och höftledsdysplasi. Tillståndet innebär att höftledens kula riskerar ligga fel i ledskålen, det vill säga helt eller delvis ur led.

Höftledsinstabilitet brukar inte ge upphov till några problem hos det späda barnet, men om den inte behandlas korrekt leder stabiliteten så småningom till besvär, till exempel smärtor eller hälta.

Oklart om orsaker

I Sverige drabbas uppskattningsvis 2-4 av tusen nyfödda barn av höftledsinstabilitet, och 8 av 10 är flickor, det är alltså fyra gånger vanligare hos flickor än hos pojkar. Det är också vanligare hos barn som legat i sätesbjudning det vill säga med stjärten nedåt före födseln.

Det finns många oklarheter kring tillståndet men några kända riskfaktorer är ärftlighet, sparsamt med fostervatten, sätesbjudning vid förlossningen och ledglapphet (överrörliga leder).

Barn med riskfaktorer undersöks ibland rutinmässigt med ultraljudsundersökning av höftlederna.

Alla ansträngningar till trots upptäcks 10-15 % av alla fall av höftledsinstabilitet först efter 3-4 månaders ålder. Ett av skälen till att så många upptäcks så sent är att höftleden inte ständigt behöver ligga ur led i början, utan bara då och då.

Behandling – oftast räcker skena

Medan barnet är litet kan höftleden som regel läggas i rätt läge genom att man placera benen i "grodställning", det vill säga med höfterna böjda och lårbenen "utåtfällda". Detta åstadkoms oftast med hjälp av en så kallad von Rosenskena.

Om behandlingen påbörjas under första levnadsveckorna är behandlingstiden 6-12 veckor. Under den tiden bör barnet endast tas ur skenan i samband med veckovisa återbesök på sjukhus, då barnet också brukar badas.

Efter avslutad behandling med skenan följer ytterligare 6 veckor då barnet bör ha något som förhindrar att det kan föra samman benen, till exempel dubbla blöjor. Ibland, om instabiliteten i höften bedöms som mindre, kan det räcka med en sk Frejkabyxa under 6 veckor för att stabilisera höften.

Behandlingen sköts av ortopeder. Ju tidigare den inleds, desto bättre blir slutresultatet, och kortare behandlingstiden.

Om behandlingen påbörjas senare än under barnets första levnadsveckor krävs ofta gipsbehandling och behandlingstiden blir längre, dock maximalt 6 månader.

Barnet sövs då höftgipset läggs. Gipsen behöver bytas flera gånger under behandlingstiden, och barnet sövs då även under dessa byten.

Om behandlingen påbörjas under barnets första levnadsmånader slipper man i regel operationer, men i ett fåtal fall går det inte att få ledkulan i rätt läge, eller så utvecklas inte ledskålen som förväntat. Då kan det ändå krävas operation så småningom.

Eftervård och kontroller

Kontroll, bland annat röntgenundersökning av höftlederna, görs då barnet är cirka 6 månader. Ytterligare en undersökning med röntgen görs då barnet lärt sig gå ordentligt. Om allt då ser normalt ut behövs inga ytterligare kontroller.

Under uppdatering mars 2018

Faktagranskad av:

Henrik Arnell, barnläkare, överläkare