Låt barnens hjärnor blomma!

För varje erfarenhet formas våra hjärnor som barn till den unika individ som varje hjärna innebär. Varje interaktion, varje upplevelse och varje ny lärdom som barn erövrar i sin kunskapsbank bygger nya kopplingar. De lägger grunden till ett otroligt stort nätverk. Enkelt uttryckt: vi formas av våra erfarenheter och våra intryck. Vi är alltså arkitekter över våra egna hjärnor och vi påverkar också andras hjärnor genom våra handlingar och bemötanden.

I dag visar forskning att om vi har kunskap och medvetenhet om hjärnans formbarhet och ständigt tränar vår hjärna så har vi goda förutsättningar för att skapa en god hjärnhälsa.

Hur kan då vi som vårdnadshavare, pedagoger och vuxna hjälpa våra barn att skapa goda vanor och bädda för god hjärnhälsa?

Ulrika Ahlqvist och Linda Bellvik från Hjärnberikad AB har under tio års tid utarbetat

”10 goda vanor” som fungerar som verktyg i vardagen för att utveckla god hjärnhälsa.

De har arbetat tillsammans med hjärnforskare och andra experter för att hitta verktyg som är enkla och bra att implementera både i förskola, skola men också i hemmet för att stärka barn och ungdomars hjärnhälsa.

10 goda vanor för att skapa en god hjärnhälsa

1. Mat och näring

Din hjärna behöver bra mat. Vilka råvaror du väljer och hur du tillagar dem lägger grund för hur dina hjärnceller trivs och utvecklas. Kroppen kan inte själv producera alla näringsämnen hjärnan kräver, så du måste hjälpa till. Hjärnan gillar ordning och reda. Den vill att du äter på regelbundna tider. En jämn tillförsel ger klara och fokuserade tankar. Matvanor sitter som gamla hjulspår i hjärnan. Vid stress eller trötthet är det lätt att belöna sig med snabbmat eller socker. Här gäller det att bryta invanda mönster. Så hjälp din hjärna – ät rätt mat!

2. Fysisk aktivitet

När vi tränar kondition skapas nya hjärnceller i hjärnan. Hur går det till? Jo, genom att jogga, simma, cykla eller till exempel spela fotboll blir kroppen bättre på att ta upp syre. Syret hjälper till att bilda nya hjärnceller och bygga nya kopplingar i hjärnan. Att röra på sig är det bästa du kan göra för din hjärna! Du mår bättre och blir gladare. Du får enklare för att koncentrera dig och komma ihåg saker. Ditt blodtryck går ner och ditt humör går upp. Din hjärna utvecklas positivt. Idag har forskningen kunnat visa att all form av rörelse är hjälpsam. Allt från att gå i trappor, resa sig efter en stunds stillasittande eller att böja sig till golvet när man tappat något. Det är egentligen enkelt att få in rörelse i vardagen om man bara tänker till.

3. Positiva tankar

I snitt tänker vi 60 000 tankar om dagen och 90 procent av dem är samma som igår. Alltså är det viktigt med bra och glada tankar. Vad vi tänker spelar roll, det formar oss. Men ibland är det svårt att tänka positiva tankar. Det beror på att vi har lättare för att tänka negativa tankar. Vår hjärna fungerar så, därför måste vi hjälpa vår hjärna att se positiva saker i vardagen och här räknas de små sakerna som finns i nuet.

Avsätt lite tid varje dag, ett par minuter då och då att uppmärksamma det som finns runt omkring dig, färger, former, dofter och ljud. Du behöver inte vara överdrivet optimistisk utan koncentrera dig på att se fina saker omkring dig. Stanna upp en stund och lev i nuet. Dessa upptäckter bildar glada spår i hjärnan. Det kommer snabbt att ge resultat, det är nämligen så att positiva tankar stärker den smarta delen av hjärnan vilket gör att du får lättare för att lösa problem, planera och fatta beslut.

Tips på hur man kan träna sin hjärna i positiva tankar:

• Tänk på ett roligt minne.
• Titta på en bild som får dig att skratta.
• Säg något snällt till en vän.
• Dagdröm en stund.
• Dofta på något som du gillar.
• Ge någon en kram.
• Ring en vän.

4. Hantera stress

Alla känner sig stressade ibland. Men vad är det för stress? Det finns tre olika typer av stress och det är bra att lära sig att skilja dem åt. Känslan i kroppen är densamma men utfallen är olika. Här gäller det att lära känna sin hjärna. Vid stress reagerar vår amygdala blixtsnabbt. Det är den delen av hjärnan som varnar oss för faror och hot. Den smarta delen av hjärnan är i detta läge inte påkopplad. Istället kommer stressymptom som hjärtklappning, svettning, skak i benen och en obehagskänsla som är olika från person till person. För att bäst kunna möta sin stress så kan man dela in stressen i tre typer: positiv stress, negativ stress och jäkt.

Det är ofta hjälpsamt att ta reda på vad det är för typ av stress man är med om i stunden. Är det positiv stress som ofta handlar om någon form av utmaning? Eller är det negativ oro? Den typ av stress som är skadlig och svår är om den pågår över tid. Eller är det jäkt? Alltså har du bråttom.

Tips på hur du kan lära dig att hantera stress:

• Ät bra mat på regelbundna tider.
• Tänk på positiva saker.
• Rör på dig, gör något som du gillar.
• Leta upp bra avslappningsövningar.
• Krama och klappa en vän eller ett husdjur.

Har du någon i din närhet som lider av stress behöver de ofta hjälp att komma rätt igen. Var aldrig rädd att be om hjälp eller sträcka ut handen till någon som behöver dig.

5. Lär nya saker

Ända sedan vårt ursprung har människan varit frågvis och törstat efter kunskap. Ingen annan art i världen vill lära sig så mycket som vi. Nyfikenheten är viktig och driver ständigt på nya idéer och uppfinningar. När vi lär oss något så bildas direkt nya synapskopplingar mellan hjärnceller som hjälper information och kunskap framåt. När vi ska lära oss något nytt då är synapsen stor, glappet mellan hjärncellerna är stort men så börjar vi träna och ju mer vi tränar ju mer kommer hjärncellerna att gnuggas emot varandra och till slut när vi har tränat tillräckligt då har synapsen minskat och vi har lärt oss det nya.

6. Repetition

När vi lärt oss något nytt så krävs repetition för att vi ska minnas kunskapen. Annars glömmer vi bort det vi precis lärt oss. Lärandet skapar spår i hjärnan och ju mer vi upprepar desto starkare blir spåren.

Så här gör du!

Repetera först direkt efter att du har lärt dig något nytt. Gå igenom dina anteckningar eller tänk på vad du nyss hört eller sett. Gör sedan samma sak efter ett dygn, en vecka och en månad. Upprepar du informationen de fyra gångerna så fastnar kunskapen lättare. Varje omtag berättar för hjärnan att det här är viktigt. Nervbanor förstärks och de nya synapserna används och bevaras.

7. Omväxling och utmaning

Hjärnan är formbar och behöver omväxling och variation. Genom att den ständigt utvecklas så blir den unik för varje person. Det är just dina upplevelser och erfarenheter som bidrar till din hjärnas form och funktion.

Lista saker som får dig att bli nyfiken. Skriv även ner saker som du skulle vilja göra som du kanske tycker är läskiga. Här ligger din utveckling.

8. Fatta egna beslut

Att fatta beslut kan ibland vara lätt och ibland svårt. Någon gång är det enkelt och man bara bestämmer sig. En annan gång står man och tvekar och blir väldigt osäker. Idag fattar vi mängder av olika beslut hela tiden, många fler än för bara tio år sedan.

5 saker som påverkar din förmåga att ta beslut:

• Sömn
• Mat
• Hormonbalans
• Stress
• Hur väl du känner dig själv

9. Vänner och relationer

Vänskap är det allra finaste mänskligheten har att erbjuda. Ingen annan art på jorden har lärt sig samarbeta utanför familjen, inte någon gång under alla miljarder år. Hjärnan gillar vänskap!

Vår smarta del av hjärnan är till för att hålla koll på vår familj och våra vänner. Vi lägger ungefär 60 till 90 procent av vår vakna tid på att tänka på och med andra människor. Och för oss alla oavsett om vi är vuxna eller ett barn så finns det alltid en viktig frågeställning ”Är jag med eller inte? Tycker de om mig?”. Får du inte svar på den frågan så kommer allt annat bli lidande. Då får du svårt för att koncentrera dig. Därav har vi alla till uppgift att skapa ett gott bemötande för alla möten räknas.

10. Sömn och återhämtning

Återhämtning är hjärnans bästa vän. För att få hjärnan att hålla sig frisk och alert måste den få vila och återhämta sig.

På senare år har man forskat mycket kring sömnen och avslappningens roll för hjärnhälsan. Man har visat att tekniker så som till exempel meditation, yoga eller mindfulness har mycket goda effekter för hjärnan.

Hjärnan behöver återhämta sig på olika sätt. Allt från fem minuters paus till en god natts sömn, semester eller avslappning. När du sover arbetar hjärnan med intryck och löser problem. Sömnen är avgörande för att din hjärna ska orka återhämta sig.

Text december 2020: Ulrika Ahlqvist, Hjärnberikad AB

Uppdaterad 2023